Med papperspåsar för matrester verkar innehållet i de bruna kärlen ha minskat, medan andelen fluglarver ökat. Så ser det bland annat ut i sopkärlen vid de flerbostadshus där vi nu bor.
En enkel fråga: kan kommunen visa siffror på eventuell förändring av antalet kilo matavfall till biogasanläggningen sedan majspåsarna slopades?
Och, finns det siffror på om mängden avfall till förbränning har ökat nu när vissa verkar lägga matresterna i behållaren för brännbart avfall?
Om matavfallet minskar kanske ett byte av påsar skulle vara positivt för miljön, vid en helhetsbedömning, trots den negativa påverkan som plastinnehållet i majspåsarna har?
Camilla Berglund
Svar direkt:
Problem med fluglarver i sopkärlen har varit ett problem över hela Sverige denna riktigt varma och ovanligt insektsrika sommar. Samma olägenhet uppstod även med majspåsen när det var liknande väder. Det gäller att som fastighetsägare skura ur sopkärlen efter tömning. Ett tips är att spreja ättika runt kanterna på kärlet då flugorna inte trivs i vare sig sur eller basisk miljö.
Vi kan se att matavfallet minskat något det senaste året. Under perioden 1/1 - 31/7 har mängden matavfall minskat med 3 kg/invånare jämfört med året innan. Men viktigt att notera är att det brännbara avfallet inte har ökat – snarare minskat. En orsak till minskat matavfall kan vara att vi har mindre matsvinn i våra hushåll. En annan kan också vara vårt byte till papperspåse där det, som vid alla förändringar, kan upplevas besvärligt innan det blivit en vana och man hittat bra metoder för att hantera den. Några tycker det är besvärligare med papperspåsen men vi behöver alla bidra till utfasningen av den onödiga plasten, både som kommun och även som enskild invånare.
Rätt hanterad fungerar papperspåsen bra.
Det finns inga planer att byta tillbaka till majsstärkelsepåsen. Det är inte en fråga om brännbart kontra matavfallet. Vi behöver alla bli bättre på att minska vårt avfall överlag för att minska vår negativa påverkan på klimatet.
En av de viktigaste orsakerna till bytet är att majsstärkelsepåsen innehåller en del fossil plast. Den onödiga plasten ska fasas ut enligt EU:s direktiv och gäller även för oss där vi som kommun har uppsatta miljömål och ett ansvar för kommande generationer.
Bionedbrytbar- eller biobaserad plast tänker många är som ett äppelskrutt vad gäller nedbrytning men så är det inte. Så kallade fossilfria plastprodukter, bioproducerad plast, nedbrytbar plast och dylikt bryts inte helt ner i naturen utan kommer att finnas kvar i vår natur för evinnerliga tider. Plast är alltid plast.
Agneta Lantto Forsgren, verksamhetschef Avfall Skellefteå kommun