Jag har inte ens bestämt mig själv vad jag ska tycka. Har dock umgåtts med tanken att lufta denna fundering för en vidare krets än de människor jag normalt träffas och umgås med och det har då utvecklats till nedanstående.
Det började för 6-7 år sedan, vi var nyligen inflyttade till Skellefteå. Någonstans där i inledningen till vårt goda förhållande till de centrala delarna av staden, gjordes denna upptäckt. Från lägenhetens balkong har vi en fantastisk utsikt över delar av staden. Vad som ligger någorlunda centralt från denna balkong-vy är det vackra klocktornet på stadskyrkan. Tänkte kanske inte på det i början och det är inte ens säkert att det var ett problem – då. Men så småningom uppdagades det som en självklarhet, klockan på tornet gick fel. Inte särskilt mycket, ungefär 10 minuter för snabbt. Inledningsvis så gick tankarna åt en mer teknisk slutledning att felet var rapporterat men det var inte särskilt tvärenkelt att fixa delar eller få tag på folk som begrep sig på det snart 100-åriga urverket.
Tiden har dock gått, vi får nog lägga på cirka fem år sedan ovanstående fundering. Klockan går fortfarande fel. Det är inte så att felmarginalen mot "rätt tid" blir större eller mindre, den är konstant. Klockuslingen går fortfarande efter alla dessa år 10 minuter fel och för mig har det utvecklats till många, en del bisarra, funderingar om vad orsaken till denna urspårning.
Kan någon som begriper bättre förklara vad felmarginalen, A) beror på? B) varför man inte gjort något åt det? Eller är det så att denna upptäckt delar jag inte med någon – ingen har upptäckt det... bara jag.
Stikkan
Svar direkt
Tornuret i Sankt Olovs kyrka, som är tillverkat i Töreboda Westerstrandh och söners ur-fabrik, har ett centrumverk som driver alla fyra urtavlorna med kopplingar och axlar mekaniskt.
Det innebär att man får en sämre noggrannhet än i modernare tornur och att uret därför kan visa en felmarginal på fem till åtta minuter.
Kyrkor byggda före 1940 är skyddade genom kulturmiljölagen och det gör att det antikvariskt är svårt att få ett elektroniskt drivet urverk monterat i en gammal kyrka.
Vi får helt enkelt leva med charmen att den analoga gamla världen inte är lika pricksäker som den digitala.
Annika Lundström, präst och pastoral chef i Sankt Olovs församling