Att det händer mycket i Skellefteå har inte undgått någon. Då kan inte allt vara som förr såklart och då är det en del som blir påverkade. Men jag har inte alls samma bild som signaturen "Besviken", insändare i Norran den 15 april. När jag nu i covidtider dagligen har promenerat och upplevt stan så har jag imponerats över mycket i detta relativt unga stadscentrum.
Att man kan gå på torr isfri gågata hela året tack vare den uppvärmning man får av returvattnet (som jag förstår) är fantastiskt och måste vara stor fördel för dem med rörelsehinder. Att vi numera har så mycket mat- och fikaställen gör centrum livligt och här är det få tomma affärslokaler som andra orter har problem med.
Verkliga pärlor är de fina älvspromenadstråken. Att kunna sitta vid älvsbrinken samtidigt som det är en livlig aktivitet av barn i gungor, karuseller och rutschbanor under en stor del av året är något få andra orter kan visa upp. Örnsköldsvik med sitt äventyrsbad och centrumnära havsvik kan kanske vara något jämförbart.
Det är bra att vi har detta fina områden från Nordanå till Älvsbacka, vilket säkert ger lika bra intryck som kulturhuset för alla barnfamiljer som nu ska flytta hit. Men nu behöver stans centrum inte förtätas mer. Att bygga ut de befintliga bostadsområdena runt om stan känns mest begåvat, där mycket av servicen redan finns.
Men fortsätt bygga hus av trä som nu är tekniskt lika bra, men också ett lokalt material som binder kolet.
Vaccinerad och fri