Vanvett att skära ner på förebyggande arbete

En budget i balans verkar vara viktigare än sociala investeringar för våra politiker

Skribenten berättar att stiftelsen The Global Village gör regelbundna undersökningar om utsatta områden.

Skribenten berättar att stiftelsen The Global Village gör regelbundna undersökningar om utsatta områden.

Foto: Ali Lorestani/TT

Insändare2022-01-12 18:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Är våra politiker kidnappade av ekonomer och deras excel-ark? Inom all verksamhet härskar lagen om ”budget i balans”, men jag tycker att det är vanvett att skära ner på förebyggande arbete inom socialförvaltningen. 

I tidigare insändare har jag lyft de långsiktiga kostnaderna av kortsiktiga besparingar. Här redovisas mer data som visar på vikten av sociala investeringar. 

Skellefteå kommuns ANDTS-undersökning görs i grundskolans år 9 och i år 2 på gymnasiet. Undersökningen fokuserar på droger och alkohol, men har även frågor om psykiskt mående och trygghet. I Norran den 9 december redovisas delar av undersökningen. Där påstår 45 procent av gymnasieflickorna att de känner otrygghet och 60 procent säger att de mår psykiskt dåligt. 

Siffrorna är skrämmande och speglar tyvärr tendensen i riket i stort. Därför borde socialnämnden satsa ännu mer på förebyggande arbete bland barn och unga, inte skära ned på det. Resultatet av nedskärningar för en budget i balans år 2022 kommer att om ett par år visa sig i ökade kostnader för kommunen, eftersom människor i utanförskap kommer att belasta kommunens budget. Är det verkligen värt det?

I Sverige har vi historiskt haft mycket hög tillitsfaktor, både till medmänniskor och till myndigheter. Vi har lärt oss att kunna lita på välfärdssystem och sociala skyddsnät, men nu blåser tyvärr andra vindar. 

Stiftelsen The Global Village, som bland annat står bakom satsningar som Järvaveckan, gör regelbundna undersökningar i så kallade utsatta områden. År 2020 lät de Novus göra en undersökning med särskilt fokus på unga vuxna. De hade även en kontrollgrupp som inte bor i utsatta områden. De ställde bland annat frågor om tilliten och de som hade lägre grad av tillit var ofta i åldern 18–29 år (40 procent), studerande (38 procent), arbetssökande (34 procent) och de som är födda utomlands (38 procent). Novus kontrollgrupp hade betydligt högre grad av tillit. Bristen på tillit och känslan av otrygghet är alltså stor hos vissa grupper av unga vuxna i samhället. 

Kombinationen psykisk ohälsa och otrygghet resulterar ofta i kriminella handlingar, tyvärr. Är det så politikerna vill att det ska bli i vår kommun?

Sofia Henricsdotter, Skellefteå