Vad blir kvar om vi låter datorer berätta vår historia?

Att vi låter datorer ta över en lång rad av arbetsuppgifter har väl varit allmänt accepterat de senaste 30 åren, precis som att mekaniska maskiner tagit över arbetsintensiva arbeten de senaste 200 åren.

Skribenten funderar över vad som blir kvar av människan om vi låter datorer även sköta kreativt arbete.

Skribenten funderar över vad som blir kvar av människan om vi låter datorer även sköta kreativt arbete.

Foto: Mikael Fritzon / TT /

Insändare2022-11-02 05:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Men att datorer skulle ta ifrån oss själva essensen av det som gör en människa till människa, det hade nog ingen riktigt räknat med. Artificiell intelligens tar nu över det enda, som i mina ögon, gör människan unik, vår kreativa förmåga att skapa.

Reflektionslöst så låter vi AI måla tavlor, skriva böcker, komponera musik och dansa. Nätet fullkomligt kokar av exempel. Några säger att vi måste lära oss att samexistera, att AI-genererad kultur är likvärdig den filosofiskt fantasifyllda skapelseprocess som vi människor besitter. Plötsligt så ska vi anpassa oss till en själlös självskrivande programkod, vi ska finna förundran i en elektronisk tolkning av vårat eget inre. Befängt om ni frågar mig, ska en "tänkande dator" skriva vår historia, berätta våra berättelser? Vad blir då kvar av människan?

Den blinda fascination som uppvisas inför den autonoma ofriheten är skrämmande, i den AI-genererade världen så är vi bara betraktare. Vi skrollar i det oändliga flödet, nöjer oss med det som serveras. Vi väljer att förslava oss själva.

Teknikskiftet är oåterkalleligt, erbjuder oändliga möjligheter om vi är kloka nog. Men bara för att någonting kallas för framsteg så betyder det inte alltid utveckling.

Ulf Larsson, Skellefteå