Vackra ord – men antar Region Västerbotten utmaningen?

Inlandsintegrering, inte bara ett vackert ord utan också innehållsrikt och möjliggörande. Ett ord som genom handling kan skapa en större sammanhållning i vår region och en större framtidstro för oss som inte bor i den kustnära staden.

Insändarskribenterna uppmanar Region Västerbotten att leva upp till de fina orden som finns i den regionala utvecklingsstrategin.

Insändarskribenterna uppmanar Region Västerbotten att leva upp till de fina orden som finns i den regionala utvecklingsstrategin.

Foto: Lennart Enkvist

Insändare2021-02-11 06:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med inlandsintegrering menar vi som skrivit denna insändare att hela Västerbotten kan bli en region där vi ser till helheten. I förslagsdokumentet till den regionala utvecklingsstrategin står det att: ”Västerbotten ska vara en attraktiv region där olikheter skapar utvecklingskraft. Denna vision förverkligas genom att ta fasta på en sammanhållen region, en jämlik och jämställd integrering samt att vara föregångare i omställningen.” Det är här inlandsintegreringen, likt jämställdhetsintegreringen, kommer in i bilden. 

Vi önskar att Region Västerbotten, som unik Region i Sverige, med start under 2021 integrerar inlandsperspektivet, i första hand inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområden. Inlandsintegreringen ska fungera på samma sätt som jämställdhetsperspektivet är/bör vara integrerat. Det vill säga, vid bedömningar och beslut i samtliga ärenden som behandlas av regionala utvecklingsnämnden ska inlandsperspektivet beaktas och konsekvenser skriftligt redogöras. Exempelvis: ”insatsen bedöms i första hand ha positiv påverkan på människorbosatta i regionens inland/regionens kustnära städer eftersom ...”

Förhoppningen är att Region Västerbotten får en samlad bild över hur det dagliga arbetet ser ut i processerna där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Det kan vara så att fler beslut påverkar inlandet i positiv bemärkelse och/eller att fler beslut påverkar staden i positiv bemärkelse. Låt vara hur det vill. Arbetssättet skulle initialt innebära att perspektiven synliggörs. I det normbrytande arbetssättet möjliggörs sedan vidare analyser och åtgärder för invånare i hela vår region, på alla nivåer och i alla steg av processen – från förslag till genomförande och utvärdering.

Vi önskar också att 50 procent av de tjänster som Region Västerbotten utlyser under år 2021 och som har koppling till regional utveckling ska ha stationeringsort Dorotea, Norsjö, Malå, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Lycksele och/eller Åsele. Under 2020 var placeringsorterna för nya tjänster inom regional utvecklings ansvarsområden fyra i Skellefteå och tolv i Umeå. 

Region Västerbotten, visst antar ni utmaningen?

Maria Larsson, Malå, Emma Stenmark, Norsjö, Emma Lindfors, Norsjö och Sofie Persson From, Norsjö

Svar direkt

I den nyligen antagna Regionala Utvecklingsstrategin (RUS) för Västerbotten påpekas just att samarbete, samhandling och gemensamma processer är nyckeln för att just helheten i länet ska kunna kraftsamla tillsammans. Syftet är att ta vara på länets olika förutsättningar och olika förmågor, och därmed skapa ökad regional tillväxt. Region Västerbottens vision är: ”Från fjäll till kust skapar vi gemensamt en attraktiv region med goda livsvillkor för alla.” 

Oavsett var regionala utvecklingsenhetens personals fysiska hemvist är arbetar alla med helheten. Region Västerbotten har av staten fått en samordnande roll för det regionala utvecklingsansvaret. Det innebär inte att regionen ensamt är utförare utan ska samordna genomförandet av RUS:en med ett stort antal andra samhällsaktörer som alla kommuner och delregioner (Region 10, Skellefteåregionen, Umeåregionen), Arbetsförmedlingen, Energimyndigheten, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket, Trafikverket, Vinnova, Umeå universitet, Sametinget, näringslivet och näringslivsorganisationer, civilsamhället med flera. 

Den budgetram som regional utveckling får av regionfullmäktige på cirka 330 miljoner kronor per år växlas sedan upp flera gånger med statliga medel och EU-medel som kommer hela länet tillgodo i form av arbetstillfällen i alla kommuner. Det sker genom till exempel projekt, tjänsteköp och företagsstöd av olika slag. Exempel på detta finns inom digitaliseringsområdet där vi under en lång tid använt oss av tjänsteköp från kommunerna. Ett pågående exempel är projektet DIGAD där vi tjänsteköper motsvarande tre halvtider från Malå, Storuman, Vindeln och Vilhelmina. Ett annat exempel är att Länstrafikens huvudkontor finns i Lycksele med 15 anställda. 

Region Västerbotten arbetar för tillväxt i hela länet. Vi gör inte skillnad på kust, inland eller fjäll i den delen även om förutsättningarna och förmågorna är olika. Den nyss antagna RUS:en är enig med er om att större sammanhållning i regionen också skapar framtidstro.

Richard Carstedt (S), regionråd och ordförande i Regionala Utvecklingsnämnden