Unga och forskare inte inbjudna till klimatmöte

Tar regeringen klimathoten på allvar? Två händelser nyligen gör att frågan är berättigad. Det började med regeringens klimatkonferens där ungdomar och klimatforskare inte fick vara med.

Demonstranter utanför hotellet där regeringen arrangerade nationellt klimatmöte.

Demonstranter utanför hotellet där regeringen arrangerade nationellt klimatmöte.

Foto: Fredrik Persson/TT

Insändare2023-07-05 19:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vid den konferensen visade näringslivets representanter att de är beredda att satsa på att leva upp till de av riksdagens beslutade utsläppsmålen till 2030. Det måste kännas konstigt för regeringen att näringslivet och stora delar av miljörörelsen är mer överens med varandra än de är med regeringen.

Regeringen försöker blanda bort korten genom att tala om kärnkraft och fossilfri energi till 2045. Man är tydligen beredd att öka utsläppen i närtid, vilket framgår av den tidslinje som publicerades inför konferensen där delmålen till 2030 och 2040 lyste med sin frånvaro.

Vetenskapen är tydlig med att varje ton växthusgaser som släpps ut på vägen till den avlägsna klimatneutraliteten, förvärrar krisen. Varje ton bidrar till att vi får fler och värre värmeböljor, värre skyfall, och pressar såväl Sveriges som världens ekonomiska system och den globala matproduktionen.

Nu verkar regeringen satsa det mesta på ett dyr och tidsmässig osäker kärnkraft. Näringslivet behöver mer el under detta årtionde och där är sol- och vindenergi snabbare och billigare att få i produktion än kraftigt subventionerad kärnkraftsel som i bästa fall kan komma igång i mitten av nästa årtionde.

Det andra som talar för att regeringen inte tar klimathoten på allvar kom efter att ca 100 experter från hela Norden kom med nya rekommendationer då det gäller vår matkonsumtion. I dessa rekommendationer pekade man på vikten av att vi minskade konsumtionen av rött kött både för hälsans skull och för klimatets skull.

När landsbygdsminister Peter Kullgren kommenterade detta i media så gillade han inte att klimatet blivit en del av näringsrekommendationerna. Istället menade han att vi borde öka exporten och produktionen av nötkött.

Det är begripligt att många, inte minst på landsbygden, är bekymrade över de höga drivmedelskostnaderna. Men att drastiskt minska inblandningen av biodrivmedel för att göra diesel och bensin billigare är oansvarigt. Det måste finnas andra sätt att kompensera de som drabbats hårdast av prisökningarna.

Svaret på frågan jag ställde i rubriken är att jag inte ser några tecken på att regeringen tar klimathoten på tillräckligt stort allvar. Det verkar ha varit viktigare att Ulf Kristersson blivit statsminister med stöd av SD än att vi får en ansvarsfull klimatpolitik i vårt land.