Vi har fått nog. Vi, den osynliga, underbetalda, underskattade och framförallt bortglömda yrkeskategorin undersköterskor som arbetar på förlossningen och BB i Umeå.

I åratal har vi arbetat bakom och framför kulisserna i förlossningsvården och postpartumvården. I flera år har media varit dränkt av ropet om barnmorskorna, deras arbetssituation, deras uppsägningar och deras arbetsmiljö.

Men vi är också här. Vi arbetar också i den här krisen. Även vi är trötta, underbemannade, har ohälsosamma scheman, är stressade och vi har nu fått nog av att arbeta i den här arbetskulturen. En kultur där man inte kan räkna med att få ut sina lagstadgade raster. Att ställa upp och arbeta när man är ledig och stanna kvar när man egentligen har slutat sitt skift – skift som kan sträcka sig upp till 16 timmar.

Att det är så normaliserat av ledningen att planera in övertid långt i förväg och att majoriteten av ens kollegor övertrasserat sitt övertidskonto på 200 timmar flera månader innan året är slut. Lika mycket som barnmorskor har flytt verksamheten har även undersköterskorna blötts ut ur den här regionen. Ovärderlig kompetens som tar åratal att lära sig har försvunnit och vi står här i vår allra egna kris och känner nu att vi måste göra vår röst hörd. 

Politikerna har uttalat sig om förlossningskrisen men ingenstans kan vi läsa om oss undersköterskor, ingenstans förstår man att en vårdkedja bara kan vara som starkast om den är uppbyggd som en kedja med ett team av alla yrkeskategorier. Vi har alla en roll att fylla.

Vi har fått nog. Den 14 februari i år överlämnade fackliga förtroendevalda en 6:6a-anmälan till cheferna på centrum för gynekologi och obstetrik i Umeå angående den inhuman arbetsmiljö vi upplever. Det här är vårt rop på hjälp. Vi är också här.

Undersköterskor på BB & förlossningen i Umeå