Största rädslan i en småstad – att avvika från normen

Skammen ligger som en blöt filt över Skellefteå, men den syns inte trots att den förlamar utvecklingen. Människor är programmerade att tro och lyda auktoriteter vilket inte är sunt på något sätt. Vi måste tänka och känna själva!

Tystnadskulturer förlamar utveckling i Skellefteå och hela världen.

Tystnadskulturer förlamar utveckling i Skellefteå och hela världen.

Foto: Lars Eriksson

Insändare2020-09-15 19:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tystnadskulturer är ett hot mot människor, företag, samhället och världen. Det kväver kreativitet, hämmar utveckling och gör människor sjuka, vilket leder till mycket lidande som vi ser. Ett första lock har lyfts på Skellefteå kommuns arbetsmiljö.

Det är inte bara där det behövs granskning. Detta är det vanligast rådande klimatet på många arbetsplatser med uråldriga ledarskapsstilar. Ledare som inte har självkännedom och förstår sig på människor kan inte skapa lönsamma och dessutom hållbara arbetsplatser. Detta fungerar för att den största rädslan i en småstad är att avvika från normen, det finns en oro för vad andra ska tro och tycka. 

Så många håller tyst om sina upplevelser från hur det fungerar på arbetsplatser, ledarskap, kontakter med olika myndigheter, vården – kort sagt hela samhällsapparaten som i dag mer och mer liknar ett dysfunktionellt familjesystem. Tänk om alla skulle tala om vad de har varit med om, vilken enorm frigörelse av energi det skulle innebära som kunde bli till handlingskraft. Det är att lyfta problem och lösa dem som förändrar, det gäller både på individ och samhällsnivå.

Det räcker inte med höga och pampiga hus, det mänskliga i våra liv har kommit bort i effektivitetsjakten och måste återupprättas. Barnen, de viktigaste för vår framtid, har som alltid försummats. Men vem har tid med dem? De måste lyssnas till, få utrymme och respekteras om det här ska bli en stad där även de unga ska vilja bo och leva när Skellefteå ska växa. 

På mitt första arbete 1962 ifrågasatte jag ganska direkt en underlig rutin och min chef svarade: ”Där det finns regler använder vi inte sunt förnuft”. Detta är något som verkar gälla i hög grad än i dag. 

Christina Bergkvist, Skellefteå