Vi har i Norran kunnat läsa om att det är grönt ljus för semestrar på Medicin/Geriatriska kliniken i sommar. Är det verkligen sanningen?
Som medarbetare på kliniken så sliter vi dag, kväll och natt årets alla dagar för att finnas där för alla som behöver oss. Vi brinner för att göra skillnad. Denna sommar känns dock som något vi aldrig tidigare upplevt. Inför varje sommar gör sig personalbristen påmind men i år har nog de flesta av oss en större klump i magen än vanligt.
Personal har trots fackförbundens förhandlingar, fått flyttade semestrar utan någon som helst ersättning samt tvingats flytta mellan avdelningar utan någon som helst inskolning. Som vårdpersonal har vi inget att säga till om utan flyttas som pjäser på en spelplan. Vi sätts i arbetssituationer där vi inte är trygga och där vi inte kan garantera patienternas säkerhet. Som tack får vi bara till svar att vi måste hjälpas åt för att göra det bästa av situationen.
Alla snabba vändningar skylls på pandemin men detta är endast en bråkdel av sanningen. Redan i februari hade cheferna kännedom om hur stor personalbristen skulle bli i sommar och detta utan en pandemi. Sommaren är nu här, semestrarna har börjat men än är det mycket som är oklart. Vilka avdelningar som ska vara öppna är en överraskning från dag till dag. Våra scheman som vi nyss har fått i vår hand är som vanligt ett extra tight schema för att vi ska kunna täcka upp för varandra. Men tillsammans ska vi ro skutan i land.
Så fort vi börjar känna att det finns en plan och försöker finna oss i situationen så vänds allt upp och ner. Vi visste att en avdelning skulle tvingas stänga men för bara någon vecka sedan uppdagas det att våra högsta chefer räknat fel i planeringen vilket resulterar i att ännu en avdelning tvingas stänga.
Denna gång vår geriatriska vårdavdelning - den enda avdelningen med möjlighet att säkert vårda patienter med svår demens och grava beteendestörningar. Vi har just nu en arbetsmiljö där vi bland annat vårdar multisjuka patienter i en härlig kompott i alldeles för trånga lokaler med alldeles för lite personal. Läget är så skört att ett ständigt hot om återkallade semestrar hänger över oss. På frågan hur vi ska kunna tillgodose allas vårdbehov svarar högsta ledningen att vi får förlita oss på tur - turen att inte så många ska behöva sjukhusvård. Tryggt va?
Vi hoppas att det känns okej för alla Skelleftebor att vi förlitar oss på tur denna sommar? Nu slår vi tärningen och spelar spelet. Har du tur kanske du vinner och får den vård du behöver om du blir sjuk.
Spelpjäser på spelplanen