Det står på valsedeln att ett ja för att ha kvar skolan bland annat kan leda till "neddragningar i andra verksamheter och skattehöjningar". Det andra ja-alternativet som förordar ett fjärgymnasium har även den text på valsedeln. Läser man den texten så förstår man att det är detta ja-alternativ som politikerna vill att medborgarna ska lägga i valurnan, utan att förklara vad det innebär med ett fjärrgymnasium. På den tredje valsedeln så tar man inte ställning i frågan. Hur kan denna viktiga fråga kring gymnasiets vara eller icke vara bli så ledande?
Vi får hem röstsedlar med hot om skattehöjningar om man röstar för att ha kvar något som kan utvecklas till att göra kommunen mer attraktiv. Kommunen har redan ett av landets högsta skattetryck, där personer i toppen, bland annat kommunchefen Peter Andersson och socialchefen Robert Cortinovis inte ens skattar i kommunen de representerar. Det klingar dåligt i mina öron. Det borde kanske Arjeplogarna få rösta om. Många bäckar små brukar det heta. Om man inte vill skatta i den kommun man representerar, pengar som finansierar kommunens drift, varför sitter man där man sitter? Är det för kommunmedborgarnas bästa, eller är det för sitt egna intresse?
Att jobba för ett samarbete mellan inlandskommunerna verkar inte vara aktuellt. Man har bestämt att skolan ska bort och den redan blödande kommunen ska fortsätta att förlora skatteintäkter då den kommer att bli ännu mindre attraktiv. Skattetrycket kommer att öka även då skolan försvinner.
SLu
Svar direkt
Jag beklagar såklart att insändaren uppfattar alternativens utformning i folkomröstningen som att beslutet redan är fattat. Jag förklarar gärna hur vi resonerat. Den här frågan handlar i grunden om att de gemensamma pengar som vi betalar i skatt inte räcker till allt. De senaste tio åren har skattebetalarna skjutit till 75 miljoner kronor utöver vad gymnasieverksamheten borde kosta. Det är väldigt mycket pengar i vår lilla kommun samtidigt som hälften eller fler av våra egna elever i dag studerar någon annanstans.
Ska vi fortsätta driva vår gymnasieverksamhet på samma sätt som tidigare behöver vi ta resurser från andra verksamheter eller höja skatten. Några andra vägar finns inte. Därför håller jag inte med om att valsedeln är partisk – den är tydlig på den avgörande punkten som handlar om pengar.
En skattehöjning eller försämrad kvalitet i annan välfärd påverkar alla. Därför har politiken landat i att valsedeln behöver vara tydlig med var pengarna ska komma från. Det gör också resultatet lättare att tolka. En folkomröstning som inte beaktar den grundläggande delen kan inte ge bra svar att fatta beslut utifrån.
I övrigt stämmer det skribenten anger att Arjeplog har en av landets högsta kommunalskatter. Målet med fjärrgymnasium i samverkan med andra inlandskommuner är just att behålla både möjlighet till utbildning och kunna undvika försämrad service eller höjd skatt. Det tror jag är viktigt för kommunens framtid och utveckling.
Isak Utsi, kommunstyrelsens ordförande/kommunalråd, Arjeplog kommun
Fotnot: Kommunchefen Peter Andersson och socialchefen Robert Cortinovis har givits möjlighet att besvara insändaren, men avböjt.