”Skogsägarna lär sig hata det alla egentligen vill ha”

Skribenten är kritisk till Skogsutredningen 2020.
Skribenten är kritisk till Skogsutredningen 2020.

Vem bryr sig om verkligheten i skogen 100 mil norr om T-centralen? Statliga Sveaskog brakar fram i Skellefteregionens norra hörn. Skogsstyrelsen och miljöfolket riktar då fokus på den miljöriktige markägaren. Där läggs krutet.

Insändare 20 december 2020 18:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag förstår givetvis idén: ”Det sista orörda måste sparas”. Men så fel det blir. Markägare som vet med sig att de har höga naturvärden känner sig inte direkt uppmuntrade. Miljö blir lika med problem, några ordnar så att risken huggs bort. Skogsägarna lär sig hata det alla egentligen vill ha – bra miljövård.

Någon som i ljuset av detta tror att politiker med låg kunskap om skog skulle göra bra analyser i skogsutredningen? Knappast. Jägmästarna på storbolagen kan ingenting om ekologi. Biologerna på miljösidan kan ingenting om skogsnäringen. Gemensam sak gör däremot miljösidan och skogsnäringen i att det är ekonomin, vinstmaximeringen och kapitalhungern som är motivet bakom alltihop. I kvartalsekonomin kanske. Skövling är egentligen aldrig ekonomisk, annat än för brottslingar.

Kalavverkning, markberedning och plantering av monokultur är modellen. Men storskaliga skador visar sig redan nu på plantager i norr. Monokulturer är alltid känsliga för massangrepp av olika slag, det vet alla med någon form av akademisk baskunskap. Vi ska fås att tro på lögnen om att skog kan snabbavverkas utan framtida problem. Men en stor del av markerna i övre Norrland består av ännu skog, har aldrig blivit skövlade. Där finns hopp om framtid, ekonomi och turism.

I en skog är genetiken divers; maximal spridning av dna och olika arter. I en planterad monokultur är genetiken trivial; likartad som en jordgubbsodling, det innebär känslighet för störningar som skadeangrepp eller klimatförändringar. Ökenutbredning i Amazonas. Värdelösa plantager breder ut sig här. Det är alltså inte en bra miljöåtgärd att plantera förädlade konstgjorda träd. Men det är bra att upprätthålla ekosystemen.

Konsumenten riskerar i framtiden att gå miste om den raka kvistfria furan. I en plantage hittas kvistigt, krokigt, lätt, svagt virke och sämre kvalité överlag. Det är en av många orsaker till att överge vår gamla skogsbruksmodell för ett modernt skogsbruk. Det finns ett antal privata skogsägare som försöker göra det, men då med stor risk att bötfällas av Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen lyder under den gamla skogsvårdslagen anstiftad av okunniga politiker.

För att komma framåt behövs något nytt samarbete och ny kunskap. Men intresse för det är lågt. Mediala konflikter långt bort ger mer klirr i kassan söderut än lösningar. Och vem av de styrande i systemet bryr sig om ekonomi och miljö? Vem bryr sig om verkligheten i skogen 100 mil norr om T-centralen? Jo, vi vet svaret: ingen – och de som ändå försökt åkte fort ut.

TJ

Ämnen du kan följa