Skellefteå växer – men medborgarna hamnar i skugga

Strömsör påminner om en förtätning i nivå med New York, menar skribenten.

Strömsör påminner om en förtätning i nivå med New York, menar skribenten.

Foto: Lars Eriksson

Insändare2021-05-03 07:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Varför lägga ner miljarder kronor på att bygga observatorier för att finna svarta hål i rymden? När man bara behöver åka till Skellefteå.

Om vi börjar på norra sidan av älven, vid Älvsbackabron, naturligtvis är de högsta husen byggda vid älven och skuggar bakåt. Sedan vandrar vi västerut till Strömsör – en förtätning i nivå med New York. Där man av buller- och avgas-anledning behövt bygga ett "bullerplank" i form av ett hus mot väster, för att E4-flytten aldrig verkar bli av. Och sedan för att fullborda det svarta hålet så bygger man ett höghus vid älvens kant.

Polishuset ska höjas. Hus vid älven, väster om Parkbron, ska höjas. Sedan vänder vi blicken mot "Omöjligheternas torg". Naturligtvis – i god Skellefteanda – så finner vi det högsta huset i söder. Och givetvis görs på samma sak med kulturhuset. Om vi hade bott vid ekvatorn så skulle det ha fungerat med skugga.

Men det finns ett undantag, byggnaden där de som bestämmer hur byggnationerna ska utföras i Skellefteå sitter – i Stadshuset. Där tycker man att byggnaderna som ligger söder om Stadshuset, mot älven, ska vara låga. De som sitter i Stadshuset vill ha solljus och älvsutsikt. Är det så att de som bestämmer ska ha älvsutsikt och sol, medan vanliga medborgare får leva i skugga?

Mörkrets makter