Bristen på gemensamma mål skapar en otydlig ledning

Hur bra är vår kommunstyrelse och kommunchef på att leda sin organisation?

Insändarskribenten menar att bristen på gemensamma mål i kommunens organisation skapar otydlighet.

Insändarskribenten menar att bristen på gemensamma mål i kommunens organisation skapar otydlighet.

Foto: Lars Eriksson

Insändare2020-12-30 18:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Som kommuninvånare oroas jag över den otydlighet kring vad organisationen sagt sig vilja åstadkomma, hur det ska gå till och med vilket resultat. Alla anställda är samhällsbyggare, men vad betyder det? Vad ska de uppnå tillsammans, och hur hänger de olika förvaltningarna samman? 

Bristen på gemensamma mål, kontroll och samordnad uppföljning skapar en organisation som blivit ett suboptimeringens Mekka. Jag menar att varje förvaltning lever sitt eget liv, med egna kulturer och grundvärderingar, trots kommunens värdeord. Detta skapar utrymme för enskilda personer att kunna positionera sig och skapa egna fördelar, utom kontroll för ledningen. 

”Skellefteå – en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030”, är visionen och ett av många mål. Kommunstyrelsens målområden är följande: tillgänglighet, trygghet, effektivitet och samhällsutveckling. Hur ska jag som invånare eller anställd veta att kommunstyrelsen och kommundirektören leder sin organisation i rätt riktning?

Jag önskar att kommunstyrelsen fastställer och redovisar nyckeltal för respektive målområde och att dessa regelbundet redovisas på kommunens hemsida. Då först kan vi som medborgare få en bättre bild av hur utvecklingen går.

RL

Svar direkt

Samtliga verksamheter i kommunen har tydliga uppdrag från kommunfullmäktige om vad verksamheterna ska åstadkomma. För nämnderna regleras detta i något som kallas reglemente och för bolagen regleras det i särskilda ägardirektiv. Fullmäktige har även fastställt ett antal verksamhetsmål, både övergripande för hela kommunen, men också för varje nämnd och styrelse. Du har i din insändare plockat ut de mål som gäller för kommunstyrelsen, medan det finns andra mål för andra nämnder och styrelser. Varje nämnd/styrelse ska ha mål inom minst tre av de fyra målområden som fullmäktige fastställt.

Utöver detta regleras kommunens finansiella förutsättningar i något som kallas ”riktlinjer för god ekonomisk hushållning” som är något som varje kommun, enligt kommunallagen, måste ta fram och besluta om. Sveriges kommuner och regioner har en omfattande verksamhet, därför finns också såklart andra mål som följer såväl lagstiftning som andra styrdokument. En övergripande strategi är kommunens utvecklingsstrategi där ett antal områden har prioriterats för Skellefteås utveckling.

Den huvudsakliga uppföljningen om kommunen och dess verksamheter lever upp till sina uppdrag och mål sker i den årsredovisning och de delårsrapporter som varje år tas fram för kommunfullmäktige. I dessa rapporter redovisas hur samtliga nämnder och bolag inom hela kommunkoncernen levt upp till sina uppdrag. Där framgår, förutom den ekonomiska och finansiella redovisningen, en stor mängd verksamhetsmått för enskilda verksamheter samt även flera aggregerade mått som arbetslöshet, befolkningsutveckling, jämförelser av skattesats, anställda i kommunen, med mera. Dessa rapporter granskas även löpande av de revisorer som är satta att granska den styrning och uppföljning som vi har av kommunen. Samtliga rapporter finns tillgängliga för alla att ta del av på kommunens hemsida.

I årsredovisningen för 2019 kan du läsa att Skellefteå har en stadig befolkningsökning, även om den fram till 2019 inte varit så stark. Delårsrapporten från augusti i år pekar dock mot en betydligt starkare utveckling under 2020. I dessa rapporter kan du också läsa att Skellefteå har en av de lägsta arbetslöshetssiffrorna i Sverige och att Skellefteå kommun är en av de kommuner i Sverige som under perioden 2016-2025 investerar mest per invånare i hela Sverige. Du kan också läsa om att det i Skellefteå just nu genomförs en av de största industrietableringarna som skett i Sverige under de senaste decennierna.

En stark tillväxt är bra, men den innebär inte att kommunen saknar utmaningar. Vi ser precis som de flesta andra kommuner i Sverige en mycket stor utmaning i att klara den framtida kompetensförsörjningen, bland annat till följd av den demografiska utvecklingen där en mindre andel av befolkningen ska klara av att försörja och stötta en ökad andel äldre. Detta kommer ställa stora krav på Skellefteå kommun precis som det gör för andra kommuner i Sverige.

Jag rekommenderar starkt att du går in på kommunens hemsida och söker fram den senaste årsredovisningen för att få mer information om vad som händer i kommunen. 

Lorents Burman, kommunstyrelsens ordförande, Skellefteå kommun