Skellefteå får fina pris – men till vilket pris?

Kontrasterna mellan utmärkelser och vårdkris inom kommunen är beklämmande.

Skellefteå är en ofta prisad kommun, men myntet har en baksida, menar skribenten.

Skellefteå är en ofta prisad kommun, men myntet har en baksida, menar skribenten.

Foto: Lars Eriksson

Insändare2022-03-17 06:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skellefteå blir årets kulturkommun 2021/2022, Skellefteås kommundirektör får hederspris, Industriområde i Skellefteå fick fint pris, Sara kulturhus hyllas i The Guardian, Sara kulturhus får internationellt hållbarhetspris, Skellefteå kommundirektör får Västerbottens Grandpris 2022, Skellefteå prisas för hållbara och tillgängliga träbryggor. Skellefteå är prisandets stad och kommun. 

Men kontrasterna är beklämmande. Att så många slutar inom äldreomsorgen 2021, där 269 väljer att frivilligt sluta, tio är utköpta av olika orsaker. Priset är högt, för de anställda och de äldre som behöver deras hjälp. Under 2021 har 40 medarbetare som påbörjade studier 2020 till vårdbiträde på betald arbetstid slutfört utbildningen med stöd av äldreomsorgslyftet. 40 nyutbildade ska var den del som ersätter de 279 som slutat. Hela bilden haltar betänkligt. 

Hur har kommunen tänkt att klara välfärden för de äldre och anställda? Ja kommunen prisas men på motsatta sidan av myntet finns larmkaos, befarad personalflykt, missförhållanden på äldreboenden. Bara en liten del av vad man kan läsa om kommunens äldreomsorg.

Hur tänker ni politiker? Ni har det övergripande ansvaret. Är det viktigare att få priser än att ha en skattefinansierade välfärd, och en fungerande sådan? Hur tänker ni? Men snälla inget valfläsk, utan beslut som ni kan förverkliga och hålla. Och ni vet vad en bättre arbetsmiljö innehåller. Till er medborgare där ute: Om de väljer att inte besvara så vet ni, inför valet i höst.   

Lennart Gustavsson, Tuvan.

Svar direkt

Vi har ett politiskt mål som är överordnat allt annat i vår kommun: att säkra en trygg tillväxt så att skatteintäkterna kan finansiera vår gemensamma välfärd. Vi kommer därför att fortsätta att fördela det mesta av det årliga budgetutrymmet till just vård, omsorg och skola.

Precis som många andra kommuner har Skellefteå kommun länge haft en för svag utveckling av skatteintäkterna samtidigt som behovet av välfärd vuxit. Tack vare ett omfattande och strategiskt arbete har vi har vi vänt på den här trenden och nu ökar tillväxten och därmed Skellefteå kommuns skatteintäkter. Det ger oss ytterligare ekonomiska förutsättningar att stärka välfärden samtidigt som vi stärker våra egna medarbetargrupper när det gäller attraktivitet, arbetssituation och arbetsmiljö.

Det har länge funnits en fördomsfull bild av norra Sverige som en alltmer avfolkad del av vårt land. Den bilden stämmer inte längre. Det finns en ny bild av norra Sverige som vi har bidragit till att skapa. Efter år av målmedvetet arbete händer det vi strävat efter. Numer är investeringar på långt över 100 miljarder kronor i Skellefteå inte en utopi utan verklighet. Detsamma gäller för de tusentals jobb som kommer att skapas under kommande år.

Dessutom väljer våra unga att bo kvar i Skellefteå kommun, utflyttade flyttar hem och blivande Skellefteåbor flyttar hit. I såväl nationella som internationella medier omskrivs Skellefteå på ett sätt som saknar motstycke i historien och vårt arbete uppmärksammas genom utmärkelser av olika slag, något vi inte varit bortskämda med och något vi ska vara stolta över. Detta har stor betydelse för kommunen och vår utveckling. Vi syns för att vi utvecklas. Det gör platsen Skellefteå mer attraktiv och får människor att vilja besöka oss och även flytta hit.

Detta sammantaget ger ökade skatteintäkter som säkrar vår gemensamma välfärd. Som politiskt alternativ finns förslag om att sänka kommunskatten årligen med 90 miljoner kronor och att privatisera välfärden. Ett alternativ vi inte ser som en framkomlig väg.

Lorents Burman (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande

Evelina Fahlesson (S), kommunalråd