Pappersanvändningen kommer att öka på grund av detta och följden blir ökad avverkning som verkligen påverkar miljön. 

Varför denna skatt – ge mig ett svar.

Ak

Svar direkt

Målet med skatten på plastkassar är att minska bland annat mikroplaster i naturen, inte minst i våra hav. Detta är naturligtvis ett globalt problem och inget Sverige kan lösa på egen hand. 

Enligt ett EU-direktiv från 2015 ska medlemsstaterna reducera sin förbrukning av plastkassar till 40 kassar per person och år, senast 2025. 2017 trädde EU:s förordning i kraft där alla butiker och restauranger ska informera om plastkassarnas miljöpåverkan samt bidra till att minska användandet. Svenskarna minskade sitt användande med sex plastkassar mellan 2017 och 2018 och mellan 2018 och 2019 minskade man användningen med ytterligare tre plastkassar. 

Den takten visade att Sverige aldrig skulle hinna minska användningen ner till 40 plastkassar per person och år till 2025. Sverige behövde göra något radikalt och plastskatten har visat sig vara en riktig framgång. Hos exempelvis Coop och Ica har försäljningen minskat med över 50 procent. Andra kedjor som Willys och Hemköp uppger en minskad försäljning med över 70 procent. 

Alla dessa siffror är ett bevis på att plastskatten har uppfyllt sitt syfte, över förväntan. Andra länder har gjort samma resa och vissa har klarat målet långt tidigare. 2015 införde Storbritannien en påsavgift och försäljningen dök med över 90 procent hos landets sju största leverantörer. 

Papperskassar kan produceras av förnyelsebar råvara som kan bestå av träspill från sågverk och rester ifrån skogsavverkning. Papperskassar är dessutom det bästa alternativet för klimatet då en mycket stor del av produktionen i Sverige sker genom förnybar energi. 

Shervin Ahmadzadeh, ordförande Liberalerna Skellefteå