Då jag talar om friskolor menar jag jättar med miljonvinster. Byaskolor i byar där de kommunala skolorna lagts ned gör ett fantastiskt bra jobb.
Vi skall nu tala om vilka olika förutsättningar de olika skoltyperna har. Friskolor behöver till exempel inte ha skolbibliotek och inte heller skolmatsal. De får också välja elever och behöver inte ha backup för de elever som blir utan skola om någon av friskolorna inte får fortsätta som skola längre. Eftersom vi har skolplikt i Sverige måste de kommunala skolorna ta hand om de elever som friskolorna har ratat.
Jag trodde i min enfald att de som drog upp riktlinjer för friskoleverksamheten skulle hålla sig nära den befintliga skolan för att så mycket som möjligt ge samma förutsättningar. Trots tyngre ansvar på de kommunala skolorna är pengapåsen lika stor per elev. Det märkligaste är i alla fall att elevernas betyg är en bricka i det ekonomiska spelet där det är viktigt med höga betyg.
Jag hörde ett program i radio där flera friskolelärare erkände att de fått påstötning av rektor och ägare om högre betyg för att visa skolans berättigande på skolmarknaden. För läraren handlar det också om lön och fortsatt arbete och för rektorn är det frestande att ge en hög lön för de lärare som presterat höga betyg för sina elever. För en svag elev som får ett bra betyg kan det bli nervöst att veta hur hen skall kunna försvara det höga betyget. Att betygsfusk förekommer är tydligen känt eftersom det behandlades i radioprogrammet.
Frågan är hur utbrett betygsfusket är. För att eliminera fusket borde betygen frikopplas från ekonomin.