Två statliga myndigheter, Klimatpolitiska rådet (KR) och Finanspolitiska rådet (FR) har inom loppet av ett par månader starkt kritiserat regeringens klimatpolitik. Båda myndigheterna har till uppgift att göra en oberoende granskning av regeringens politik på respektive område och till regeringen överlämna en rapport varje år.

FR har att bedöma om ekonomiska och finansiella mål nås. I den senaste rapporten (6/5) beskriver man att klimatpolitiken ”saknar en sammanhållen och begriplig strategi”. Klimatpolitiken vilar på förhoppningar snarare än forskning och åtgärder. FR skriver att klimatomställningen kommer att innebära en ekonomisk belastning och att denna bör fördelas rättvist, till exempel genom lokal kompensation. Att skjuta upp klimatåtgärder kommer bara att göra det dyrare i längden. Vidare säger man att frånvaron av en strategi gör att företag, offentlig sektor och privatpersoner inte vet vilka långsiktiga investeringar som kan göras. Flera kommentatorer talar om en regelrätt sågning av regeringens klimatpolitik.

KR är också en myndighet tillsatt av riksdagen. Precis som FR består den av oberoende ledamöter som är experter inom området. När de kom med sin rapport för några månader sedan var den om möjligt än mer kritisk. Tidöregeringens ökning av växthusgasutsläppen innebär enligt rådet att man bryter mot klimatlagen. Vidare säger man att det saknas en plan för hur utsläppen ska komma ner i nivå med nationella och internationella mål. Som om inte det räckte menar man också att regeringen brister i saklighet när klimatpolitiken beskrivs.

Klimatpolitiken behöver förklaras och försvaras för att nå acceptans kring nödvändiga uppoffringar. Om det görs och den ekonomiska belastningen fördelas rättvist kommer de allra flesta av oss att acceptera förändringar som gör att vi kan undvika en klimatkollaps. Men för det behövs ett rakryggat politiskt ledarskap som tål smockor från framförallt den klimatförnekande högerflanken.