Jag har svårt att förstå hur man tänker när Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och miljöaktivister vill återställa våtmarkerna i Sverige. Min första undran väcktes när jag lyssnade på P1, där återgav man vad som hänt i Norrbotten. I reportaget intervjuade man en ansvarig i Norrbotten, där man har återställt ett område som återgått till att vara våtmark. Man kunde konstatera att det området släppte ut metangas i stora mängder. Metangas är flera hundra gånger kraftigare än koldioxid. Koldioxid som man förtvivlat arbetar med att fasa ut.
Länsstyrelsen Västerbotten har reklam för att få mera våtmarker i länet. Jag ställde frågan om Norrbotten. Svaret var, "Vid återvätning kan man under vissa förhållanden få en ökad avgång av metan, som liksom koldioxid är en klimatgas. Det beror på omständigheterna lokalt (typ av torv, läge, klimat, hur åtgärden görs och så vidare) hur stor avgången av metan är jämförelsevis med bindningen av koldioxid, men generellt stämmer det att klimatnyttan är lägre i norra Sverige och vissa typer av våtmarksåterställning ger ökade utsläpp". Kontentan är att i Norrland är det inte det optimala att återställa våtmarker.
Varför grävdes våtmarkerna ut på 1930 -talet? Sverige saknade jordbruksmark för att föda den svenska befolkningen. 1933 kunde man konstatera att utdikningen av våtmarker var positivt. Sverige befriades från en sjukdom som drabbade befolkningen. Nämligen malaria. Malaria sprids av myggor. Vad kommer att hända i Sverige när man återställa våtmarker? Risken är överhängande att malarian kommer tillbaka, och det beror inte på ett varmare klimat, utan myggor. Andra smittor som myggor sprider är zikavirus, dengeufeber m.m. Läkare utan gränser varnar för de myggburna sjukdomarna och att de ska leta sig norrut. Sammanfattningsvis, våtmarker skapar grund för myggorna och spridning av nya sjukdomar. Så vilken nytta ger återställning av våtmarker? Som jag förstår det ger det bara mera problem än nytta.
Lennart Gustavsson, Tuvan