Enligt Trafikverkets rapport ökade trafikvolymen 2021 så mycket att, trots ökade biobränsleanvändning från 24 procent året före till 26 procent och en ökad nyregistrering av laddbara bilar från 10 procent till 18 procent av nyregistreringarna, utsläppen av växthusgaser minskade med endast 0,3 procent. Om man dessutom räknar med att antalet bilar ökade med 42 000 det året och man lägger till deras växthusgasproduktion i tillverkningsskedet blir det en ökning på ca 3 procent av utsläppen på ett år.
Det finns inte en chans, med den förda politiken, att minska vägtrafikens utsläpp med 70 procent fram till 2030 som är den officiella planen. Politiken försöker minska trafiken med att lägga på ökade bränsleskatter, men då de drabbar sektorer för hårt ger man skattesubventioner (till lantbruket och eventuellt också till glesbygdsbor). Dessutom har man beskattat biobränslen som om de vore fossila bränslen och kört upp priset på biobränslen. Politiken är inte genomtänkt. Den har snubblat på eget ben.
Det behövs ett omtag och börja tänka rätt. Kollektivtrafiken måste byggas ut och nolltaxa införas. Godstransport per järnväg måste bli norm för länge sträckor. Järnvägen måste rustas upp och förstatligas för att åter börja fungera. Godstransporter med fordon måste regleras så att det inte går flera halvtomma fordon på samma sträcka. Inrikesflyg läggs ned och utrikesflyg beskattas så att dess verkliga kostnader syns på biljettpriset. Inför ett REP-avdrag som ersätter rut och rot (som bara gynnar de redan välbeställda och inte har reducerat svartarbete) för att förlänga livslängden på den fordonspark som vi har. Det spar mycket utsläpp. Gör det gratis att konvertera de bilar som behöver justeras för att kunna köra på biobränslen.
En genomtänkt satsning på svenskproducerat biobränslen genomförs och ”reduktionsplikten” blir beroende på det som kommer fram. Sågspån från sågverk är en källa som är hållbar. Kan förse uppåt 900 000 fordon med bränsle. Brädor är en kolsänka och klimatsmart byggnadsmaterial och avfallet kan bearbetas till trätjära och träkol. Träkolet används till uppvärmningsändamål och tjäran ersätter råolja. Kostnaden går ner cirka 20 procent jämfört med råoljepriset.
Än billigare är att tillverka biometanol av skogsavfall, som hur som helst av naturen omvandlas till koldioxid. Biometanol är ett ypperligt bränsle. Det används av racing-sporten för att den har 100 oktan och ger bland annat mera klös och renare avgaser. Biometanol kostar i produktionsledet cirka 6 kronor per liter i Sverige. Med distributionskostnader och moms understiger kostnaderna 10 kronor litern för konsumenter. Minst en halvering av dagens bränslepriser.
Sverige kan bli självförsörjande på biobränslen och skapa ett cirkulärt fossilfritt bränsle för fordon. Det ska inte vara individens ansvar att rädda klimatet. Politiken måste se till att det som är bra för klimatet också blir bra för individen.
Åke Paulsson