Nu har regeringens utredning om folkrörelsens lotteri kommit och resultatet blev inte den rekomendation till förbud som Sverigedemokraterna hade hoppats på. Men regeringen fortsätter ändå att spåna idéer om hur oppositionens intäkter ska stoppas. Fantasin går på högvarv och jag undrar vilka viktiga ärenden som skjuts på framtiden när regeringen är så upptagen med att brainstorma fram nya regler och begränsningar för oppositionen.

Det kan bli en specialskriven lag om en ny skatt eller någon tvingande konsumentupplysning som inga andra lotterier i Sverige har. Hur det än blir så är jag uppriktigt förvånad att partierna på högerkanten vill peta i det här, partiernas finansiering är en känslig fråga.
Sverigedemokraterna har ett ideologiskt hat mot socialdemokrater, så de räknar jag inte. Men hur kan skattesänkarlobbyn i Moderaterna argumentera för nya skatter, pålagor som rent juridiskt skulle bli kunna bli ett problem för alla ideella föreningar? Och hur tänker de frihetsälskande Liberalerna när dom själva plötsligt får personifiera statens långa klåfinger?

Har verkligen högerflanken tänkt igenom det här? Hur formas den svenska demokratin om det blir en stående agenda för alla framtida regeringar att hitta på nya sätt att strypa oppositionens finansiering. Vad blir det för demokrati om det politiska målet blir att tysta motståndarna istället för att arbeta fram en egen politik och vinna väljare med en tydlig framtidsvision?

I mina ögon så blir maktens mål då bara en jakt på mera makt och det väcker en oro hos mig. Vi har ett stödparti till regeringen som inte drar sig för att uttrycka antidemokratiska åsikter och därtill vill kontrollera kulturen. Hur detta kan accepteras av en regering med liberala värderingar är för mig en gåta.

Jag är rädd att hela högern håller på att dras ner i diket av Sverigedemokraterna. Se hur det har gått för de länder som tillåtit maktfullkomliga politiker att stifta lagar som bara är till för att tysta oppositionen, som begränsat fria folkrörelser, som stoppat obekväma människors tankar och idéer? Har det gått bra? Är det så vi vill ha det i Sverige?