Debatten runt dagens skogsbruk och dess inverkan på miljön är väldigt polariserad, främst på grund av att SVT fungerar som en megafon för miljörörelsen. Det som måste till är en faktabaserad debatt och handling från våra politiker.
Att jämföra vårt skogsbruk och kalhyggen med skövlingen av världens regnskogar är befängt. Medan regnskogarna blir plantager, återbeskogar vi alla våra hyggen. Hyggen som efter tio år har växande skog som tar upp mer kol än vad den avger (studie av SLU). Om vi tvärt skulle sluta avverka skog, skulle vi se en ökad kolinlagring initialt, men redan efter femtio år kommer skogen att avge lika mycket kol som den tar upp och sluta vara en kolsänka.
En omställning till hyggesfritt skogsbruk tar cirka hundra år. Vår myndighet, Skogsstyrelsen, har utrett olika scenarier för framtidens skogsbruk (SKA22). Scenariot ”Fokus mångfald” som innebär skyddande av ytterligare 10 procent av vår skogsmark och hyggesfritt bruk av 30 procent av återstående skog, kan jämföras med ”Dagens skogsbruk”. Kolförrådet i skogen med ”Fokus mångfald” är marginellt högre (max 10 procent) under de första femtio åren, för att sen lagra klart mindre kol är med ”Dagens skogsbruk”. ”Fokus mångfald” ger 20 procent lägre virkesproduktion, vilket minskar vårt BNP och antal arbetstillfällen med cirka 20 000. Pengar som i stället kan användas till att skydda biologiskt värdefulla skogar.
Det bästa för miljö och mångfald är att bruka vår skog som idag (med vissa korrigeringar) och använda råvaran till ”långvarigt” bruk som till exempel byggmaterial. Vi kan då exempelvis ersätta betong till vissa delar med trä. Betongproduktionen är idag en stor utsläppare av växthusgaser.
Några förslag till åtgärder:
- Svenska staten äger cirka 14 procent av total skogsareal. Koncentrera avsättningar för biologiskt mångfald till statens egna skogar. Kräver varken kostnad i statsbudgeten (dock minskade intäkter) eller långa förhandlingar med skogsägare.
- Ge ett fokusuppdrag till Skogsstyrelsen att identifiera och planlägga återställning av dikade torvmarker och beskogning av nedlagd åkermark. Utarbeta förslag till skogsägare. Initiativet till återställning kan inte läggas på skogsägarna. Dikade torvmarker står idag för utsläpp av cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter/år, mer hela industrin (14,5 miljoner).
- Maximera hyggesstorleken till 5 ha för att värna mångfalt och friluftsliv. Uppmuntra aktiv skötsel av våra produktionsskogar med röjning och gallring. Ger mer timmer som förädlas till plank och brädor som binder kol under en lång tid. Klent virke används i produkter med kort livslängd och binder inte kol på samma sätt.