Ibland ter sig det offentliga så offentlig att det blir som att stå på scen inför publik. Ett exempel är på vilket sätt man får ta del av våra kommunanställdas löner i Skellefteå: Aktuella löner finns i en gul pärm, som man kan låna på kommunens internservice och läsa på anvisad plats, i korridoren till allmän beskådan. Man kan undra varför lönerna inte finns att tillgå digitalt?
Man kan tycka att det ter sig märkligt när alla skattebetalare borde ha rätt till en individanpassad service med kommunen. När min gamla mamma vill ha kontakt med kommunen och saknar förmåga att varken välja kontakt via e-tjänst eller välja rätt förval i kommunens kundtjänst. Medans jag som söker jobb inom kommunen och har förmågan att ta del av information digitalt inte kan få det.
Jag som kan får inte, men jag som inte kan får, man kan tycka det är paradoxalt.