Ekot omtalade den 27 september att kostnaderna för en bostadsrätt, särskilt i storstäderna i värsta fall kommer att öka med mellan 20 och 50 procent. En ökning på i genomsnitt 10 000 kronor per år. Detta har också nämnts i tv:s nyhetssändningar.
Men jag saknar analys och förklaring. Likaså saknar jag förklaring till varför hyresvärdarna går ut med det absolut överdrivna budet på 10 procents hyreshöjning i sina kommande förhandlingar med Hyresgästföreningen inför 2023. Inflation, låneräntor och energipriser säges utgöra en så kallat perfekt storm och det är något lämpligt att skylla på.
Styrräntan har gått upp till 1,75 procent. Men jag tvivlar på att en sådan ränta verkligen kan ge de ekonomiska svallvågor i hela det ekonomiska systemet som visar sig nu, enligt exemplen ovan.
Några enkla kritiska kommentarer: Vi tar hyresgäster först. Värdarna menar att de inte har några marginaler. Men låt oss anta att de har en färdigförhandlad ränta som definitivt ligger under 5 procent. El och kommunalavattenavgifter tillkommer, renoveringsbehov finns, men värdarna väntar nog med renoveringar i dess dyrtider. Sedan finns det allmänna talet om att "allting har blivit dyrare", och då passar dessa värdar på att salta hyrorna. Många hyresgäster har i dag individuell elräkning och då blir hyreskravet ännu mer suspekt. Tillfället fångas i stunden, bankerna är nöjda.Hyresvärdarna hoppas att skattebetalarna ska hjälpa de som kallas de ekonomiskt svagaste grupperna.
Till bostadsrätterna. En affärsidkare har vissa moraliska grundregler om det inte handlar om ren spekulationsiver och avsikter som gränsar till det oärliga. Tanken finns naturligtvis på att när det går att utvinna mer pengar från en situation så gör man det. Affärsidkarna är i detta fallet bankerna eller andra låneinstitut. Även här gäller det att ta tillfället i flykten när talet går om dyrtider, inflation, energipriser och räntor.
Vi antar att låneräntan för en fastighet kommer att höjas från 2 procent till 4 procent. Vilka är då resten av kostnaderna för bostadsrättsföreningen? Energiavgifter, vatten, fastighetsskötsel och underhåll. Det hela borde landa på under 6 procent i avgiftshöjning. Men söderut i storstäderna vältrar detta upp till över 20 procent. Jag anser att dessa beräkningar av avgifter till stor del är det som kallas påhitt i stundens ingivelse.
Olov Wikström, Skellefteå