Oroande säkerhetsproblem för svensk vindkraft

Uppfyller Sveriges vindkraftsetablering vår nationella säkerhetsstrategi för att säkra försörjning och skydd av den samhällsviktiga funktionen?

Skribenten menar att den stora andelen kinesiskt ägande i svensk vindkraft kan innebära säkerhetsproblem.

Skribenten menar att den stora andelen kinesiskt ägande i svensk vindkraft kan innebära säkerhetsproblem.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Insändare2022-07-09 05:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringen presenterade 2017 en nationell säkerhetsstrategi som bland annat anger att ”Robust försörjning och skydd av samhällsviktiga funktioner är centralt för befolkningens överlevnad och för att vårt samhälle ska fungera. Alla delar av samhället är beroende av en trygg energiförsörjning. Att upprätthålla en fungerande infrastruktur och flöden för försörjning är också ett nationellt intresse.”

När de idag kända vindkraftsprojekten är i drift 2024 kommer utländska bolag att äga cirka 66 procent av den installerade vindkraftseffekten i Sverige. Det statliga kinesiska bolaget General Nuclear Power Corporation, CGN, är den största ägaren av svensk vindkraft, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi. Bolaget CGN Europe kommer att äga knappt 7 procent av i dag kända installationer av vindkraftseffekt i Sverige 2024.

Men kinesiska tillverkare har en närvaro på mer än 38 marknader över hela världen i slutet av 2021. Detta är en ökning från mindre än 20 marknader för bara sju år sedan. Kinesiskt tillverkade vindkraftverks delar används i cirka 77 länder världen över. Kinesiska tillverkare har sett oöverträffade låga kostnader, delvis på grund av arbetskraftspriser och tillgång på råmaterial, med ExWorks-kostnader (1) för landbaserade vindkraftverk på ett lågt intervall på 2 027-2 618 yuan/kW (342 328-411 107 USD/MW). Detta är nästan hälften av kostnaden för de västerländska företagen vilket inneburit, enligt uppgift, att cirka 85 procent av ett vindkraftverks delar kommer från kinesiska tillverkare och västerländska tillverkare med tillverkning i Kina.

Kinesiska tillverkare är nu på en mycket bättre plats än någonsin för att tränga undan västerländska företag med tillverkning i västländer. Notera att Kina ofta använt sitt ekonomiska inflytande för att få politiska fördelar. Detta medför att det naturligtvis inte är bra att komma i en beroendeställning till en diktatur.

Vindkraften kommer därmed att åtminstone få minst två säkerhetsproblem, då det alltid finns risken att den inte levererar eftersom den är beroende av vädret. Å andra sidan finns risken att Kina utnyttjar sin makt vid en potentiell konflikt exempelvis genom att obstruera med reparationer och reservdelar. Kina stora inflytande kan medföra att det kan bli svårt för den svenska staten att agera snabbt om kineserna beslutar sig för att använda sitt ägarskap till Sveriges nackdel.

I fjol stoppades kinesiska Huawei från att vara med i uppbyggnaden av det svenska 5G-nätet. Detta efter krav från säkerhetspolisen och försvarsmakten. Myndigheterna bedömde det för riskabelt att låta ett kinesiskt företag äga viktig infrastruktur. Den inställningen måste rimligtvis också i högre grad även prägla svensk energiproduktion.

(1) ExWorks-kostnader: Den totala kostnaden för att producera ett vindkraftverk, eller kostnaden som uppstår innan vindkraftsdelar transporteras från en eller flera fabriker till en enda projektplats.

C-E Simonsbacka, Bureå