Orimliga restider för skolbarnen – se över busslinjerna

Föreställ dig att du vaknar upp vid halv sju, äter frukost och åker till jobbet kvart över sju. Pendlingstiden tar 40-50 minuter.

Eleverna som bor i Östra Falmark och Falmarksforsen får orimligt långa skoldagar, menar skribenten.

Eleverna som bor i Östra Falmark och Falmarksforsen får orimligt långa skoldagar, menar skribenten.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Insändare2021-09-19 17:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sedan jobb hela dagen fram till kvart i tre, då du måste vänta på bussen efter jobbet, väntetiden varierar mellan 20 och 70 minuter, för att sedan ta den långa resan hem igen och komma hem klockan 16. Fem dagar i veckan. Låter inte helt orimligt för en vuxen, arbetande människa. Men om vi lägger till att du egentligen bor endast tio minuters resväg från arbetet, samt att alla dina kollegor får sluta och gå hem långt före dig för de har gångavstånd till sina hem. Och när det sedan visar sig att det inte alls gäller arbetande vuxna utan unga skolelever lyfts frågan kring vad som egentligen är rimligt.

Den här beskrivningen fick de bussåkande tolvåringarna i årskurs sex på Bureskolan veta skulle bli deras nya vardag. De har sedan tidigare fått sin tio minuter långa resväg till skolan förlängd till 50 minuter enkel väg, då de ska hämta upp elever i andra byar på vägen till skolan. Det ger en busstid på 500 minuter i veckan. I höst visade elevernas schema att de också skulle ha väntetid efter skolan varje dag, flera dagar överskrider väntetiden 50 minuter, innan de ens kan påbörja den långa bussresan hem. Hur kan man anse att det är rimligt för tolvåringar att komma hem klockan 16 alla skoldagar i veckan och ha cirka 700 minuters "dötid" innan och efter skolan varje vecka?

De som har makten att påverka lägger ansvaret på andra: skolan menar att de inte kan påverka de långa bussresorna och skolskjutsen att de inte styr över hur skolorna lägger sitt schema. I mitten står barnen som inte kan skylla på någon utan bara acceptera läget och fortsätta kämpa för godkända resultat, trots att förutsättningarna hela tiden försämras.

Min förhoppning som förälder är att skolskjutsenheten ser över linjerna, de barn som hämtas i Östra Falmark och Falmarksforsen behöver inte alltid hämtas först och lämnas sist på dagarna. Enligt busschaufförerna vi pratat med går det lika bra att turas om att köra andra vägen för att korta ner restiden, då de ändå utgår från samma startpunkt. Så har de tidigare löst problemet på andra turer. Allt de behöver är en beställning från skolskjutsenheten.

Ida Tunebro, Östra Falmark

Svar direkt

Att planera för skolskjuts är som att lägga ett stort pussel där transport till och från skolan ska ordnas för alla elever i Skellefteå kommuns skolor. För att det ska bli rättvist finns tydliga kommunala regler för skolskjuts. Reglerna har tagits fram för att skapa likvärdighet i bedömningen av rätten till skolskjuts och för planering av transport.

När det gäller väntetider så räknas tiden 15 minuter före och efter klassens ramschema som rast och inte väntetid. För elever i årskurs F-9 bör väntetiden, förutom denna rasttid, inte överstiga 40 minuter per dag. I väntetiden ingår inte lektionsfri tid inom skoldagen. Elevernas planerade restid till och från skolan bör inte vara längre än 80 minuter per resa. Restiden kan däremot inte garanteras vid val av annan skola eller växelvis boende. 

Eleverna i årskurs sex som bor i Östra Falmark har en planerad restid på 48 minuter till skolan och 32 minuter vid resan hem från skolan, vilket är inom kommunens regler. Skolskjutsen utgår alltid från skolans ramschema och ibland kan klassens schema innebära att det blir en så kallad håltimme innan ramschemats sluttid infaller. Kommunens ambition är att samplanera och effektivisera elevernas resor för att hålla nere kostnaden för skolskjuts.

Den rutt som skolbussen kör kan jämföras med bussar i kollektivtrafik vilka alltid kör samma sträcka så alla vet när och var bussen kommer. Vi förstår att ni skulle önska kortare restid, men att ändra den planerade rutten innebär att restiden istället förlängs för andra elever än de som i dag bor i Östra Falmark. Det är inte heller ekonomiskt försvarbart att sätta in fler bussar eller taxibilar då skolskjutsplaneringen är inom kommunens regelverk. 

Lena Nilsson, ansvarig för skolskjuts, Skellefteå kommun