Men det gör hon inte, och varför skulle hon? Den situation vi nu hamnat i passar Moderaterna som handen i handsken. I takt med att vår gemensamma välfärd monteras ner av inflation och skattesänkningar så förlorar den i legitimitet hos folket och allt fler börjar se sig om efter privata lösningar.
Moderaterna har hamnat i guldsits, genom att inte göra någonting alls så genomför man i tysthet den politik man alltid drömt om. Den privatfinansierade välfärdens ojämlikheter kamoufleras i ett enda lockande ord, valfrihet. Men som historien lärt oss, den sortens frihet är aldrig tänkt att gälla för alla.
Det som förvånar mig är att det finns människor som medvetet röstar fram en konservativ privatiserings- och skattesänkar-regering men i nästa sekund förfasas när den utlovade politiken genomförs. Högerns plånbokspolitik må till viss del gömmas i deras retorik men är så genomskinlig att alla kan avslöja struntpratet. Tyvärr verkar det, i mina ögon, som om det svenska folket varken läser det finstilta eller ens det som står mellan raderna när man går till valurnorna.
Jag säger inte att allt fungerar perfekt i den skattefinansierade välfärden, det finns förbättringspotential. Men jag är helt övertygad om att vägen framåt är en gemensam väg, inte en ensam väg. Vill vi ha en jämlik skola för alla elever, en väl fungerande sjukvård och omsorg som är till för alla och som finns där när vi behöver den, så kommer det att kosta. Vill vi att personalen på sagda verksamheter ska vara välutbildade, ha en god arbetsmiljö och skäliga löner så kommer det att kosta.
Väljer vi en finansiering med individuella försäkringspremier så kommer valfriheten att beskäras hårt för vissa grupper i samhället. Tro inte annat.