När den egna makten blir viktigare än folkets välfärd

På många ställen i världen blir länder allt mer odemokratiska. Frågan är varför och vad man kan göra åt det?

Skribenten ställer en del frågor kring demokratin och hur man kan skydda den.

Skribenten ställer en del frågor kring demokratin och hur man kan skydda den.

Foto: Maja Suslin/TT

Insändare2022-10-27 05:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På olika ställen i världen går styret av länderna mot alltmer auktoritära och odemokratiska former. Ledare ser till att de själva väljs om flera gånger även om deras från början bestämda antal mandatperioder har nått sin tidigare gräns. Här nämner jag inga länder utan läsaren kan själv räkna ut vilka de här ledarna och länderna är. 

Det vi måste diskutera här är varför det har blivit så populärt att gå ifrån tidigare etablerade spelregler och börja skriva om grundlagar och valordningar så att en själv blir vald. Eller det värre alternativet: Makten grips ändå även om ledaren som tidigare var i position inte har blivit omvald.

Jag tänker att politikens egentligen enda uppgift är att ge människor trygghet i försörjningen och ett någorlunda fungerande liv. Definitionerna av detta ryms inte i den här insändaren men här kan ju också läsaren definiera olika former av livskvalitet. Är välfärd åt folket verkligen vad världens ledare vill ha eller handlar hela ledarskapet om den egna nationens välfärd eller ännu snävare den egna personens maktbegär och girighet?

Genom historien har många despoter och diktatorer verkat. Människor har lidit och lider idag. På grund av inbillade eller verkliga hot från en verklig eller inbillad fiende igångsätts våld och krig. Ibland är det de breda folklagren (ursäkta schablonen) som gör uppror mot ett långvarigt förtryck och ibland är det bara en regering som ytterligare vill stärka makten kring sin person och sina närmaste medarbetare. Det är roten till den paranoida stämning som skapar krig enligt min teori.

Idag har vi ett ledarskap i Sverige som dels vill ta oss in i kärnvapenmakten Nato och dels öka våra försvarsambitioner på ett sätt som gör oss kvalificerade som Nato-medlemmar. Vi har ett parti som på ett konstigt sätt både sitter utanför regeringen och samtidigt styr och manipulerar mycket av regeringens arbete.

Ser vi på världen och Sverige står vi inför två uppmaningar: Definiera bättre vad som är demokrati. Värna då den demokrati som eventuellt skapades ur den definitionen.

Olov Wikström, Skellefteå