Vid 1800-talets mitt uppskattas att fanns cirka 100 000 torp i Sverige. Oberoende om de om de nu låg på statlig mark eller under någon större gård, så ägde inte torparen marken. Som ersättning så betalade man ett arrende eller gjorde dagsverken hos den som ägde marken! 

Sedan dess har mängder av torplägenheter lagts för fäfot.  Förutom ett namn på en karta, är de fysiska lämningarna på sin höjd några grundstenar, ett åkerhak eller en hoprasad jordkällare som minner om att där en gång funnits ett torp. 

Många är vi i Sverige som har våra rötter i ett torp. Det innebär för den delen inte, att vi självsvåldig utan markägarens tillstånd, kan låta uppföra en stuga på den platsen, där någon anfader i sitt anletes svett en gång brutit mark och uppfört ett torp.

Med spett och spade!