Det går inte en dag utan att personal inom vård och omsorg förklarar sin frustration över sin arbetssituation i insändare som publiceras i Norran. Vi Norranläsare kan också följa ledarskribenten Mikael Bengtsson som inte skräder situationen inom kommunen liksom nyhetsjournalisterna som försöker förmedla situationen på bästa sätt.
Socialnämnden har ett solklart uppdrag och det är att bestämma hur vård och omsorg ska skötas och fungera och sedan ge uppdraget till ansvariga chefer inom förvaltningen. Här har något gått katastrofalt snett. Nu är det mer eller mindre cheferna som styr och sedan lämnar rapport till nämnden som tydligen köper det mesta då man tydligen lider brist på kunskap om hur verksamheten ska fungera i verkligheten. Tyvärr är det också så att ett flertal chefer lider av denna brist.
Att införa appar och nya system när undersköterskor och sjuksköterskor och annan personal går på knäna är ju inga problem för cheferna, de är ju verklighetsfrånvarande. Inget fel på tekniska förbättringar, men det gäller att införa sådant när det finns utrymme.
De flesta av oss är nu så trötta på allt dravel. På teamsmöten står det chefer och säger; "ni gör så bra arbete och ni är så modiga". Ni skulle bara veta hur ni låter. Och mitt i allt har ni mage och skicka ut godis- och fruktkorgar till oss lakejer. Ni vågade inte ens åka ut personligen och lämna korgarna.
Sedan har vi alla dessa möten som ni sitter av, vad kommer ut av dessa. Inte mycket som gynnar oss, utan en massa floskler. Här sitter enhetschefer på hattmöten (låter som en syjunta) var och varannan vecka. Ett exempel: om jag begär ledigt får jag till svar att hen ska ta upp det på hattmötet. Oerhört tungrott.
Tystnadskulturen inom kommunen har Norran berört ingående i en tidigare artikelserie och där förhoppningsvis alla läsare fick en god inblick. Nu efter alla insändare och artiklar har en del chefer börjat ”fiska” igen. Kan låta så här: "Vad tycker du om alla skriverier i Norran? Är det inte bättre att man går till sin chef direkt, och man kan ju undra vilka som håller på med skriverierna."
Sedan kan man undra varför vi ska skuldbeläggas om en/flera chefer mår dåligt och är på väg in i väggen. Bättre att hen tar det med en överordnad, men det kanske också ingår numera att vi ska var någon form av chefskuratorer. Vi har ju tid.
Ett gott råd: Börja se, börja höra, börja säga (sanning). Höj löner, se till att det finns utbildad personal och som kan svenska (inte meningen att vi ska vara lärare/handledare). Ta in en konsult som gör en genomgripande undersökning av chefspositionerna samt tjänstemän. Fråga är också om inte Arbetsmiljöverket borde kopplas in.
Slutligen, revisorernas rapport sade det mesta om verksamheten och här kan vi lakejer vara glada för att det är absolut inte är vi som orsakat kritiken. Så ett grattis till er politiker i socialnämnden samt alla chefer, än en gång har ni lyckats, nej, misslyckats var det.
Observer