Sedan länge är det ett verksamhetsområde som de som har pengar använder för att skaffa mera pengar. Verksamheten är under den finansiella marknadens kontroll. Man tar ut så mycket i räntor och hyror som marknaden kan acceptera. Och man ser till att det finns en bostadsbrist.
Sverige var inte för så länge sedan världens mest jämlika land ekonomiskt sett. Idag är vi elfte mest ojämlika land. Förmögenheterna skapades med det som de gamla ekonomerna kallade ”oförtjänta pengar”, eller arbetsfria inkomster, eller spekulationsvinster. Förmögenheterna kom inte från tillskansat mervärde – nej de var i runda svängar mervärdesfria – de kom inte från den reella ekonomin.
Under coronapandemiåret 2020 ökade penningmängden med 19,3 procent. Mellan 1999 och 2021 ökade penningmängden med 8 procent årligen i genomsnitt. Inflationen var 1,2 procent. BNP-tillväxten var 2019 2 procent, 2020 minus 2,8 procent och 2021 5,1 procent. Mellanskillnaden gick till köp av befintliga fastigheter och ”finansiella instrument” med konsekvensen att priserna gick upp och att det blev fler miljardärer. Kapitalinkomsterna blev 342 miljarder varav 65 procent av detta gick till den rikaste en procentenhet av den svenska befolkningen. Det blev 14 fler miljardärer per månad det året.
70 procent av bankernas inkomster kommer från utlåning till fastighetsköp. 1 procent av penningmängden i Sverige står Riksbanken för i form av sedlar och mynt. 99 procent skapar bankerna själva från tomma intet när de beviljar lån.
Prognosen för i år talar om att bankernas vinster ska bli 200 miljarder. Det är 20 000 per innevånare i Sverige eller cirka 40 000 per skattskyldig. Detta trots att bankernas utlåning nu sjunkit med 13 procent (på grund av ”dåliga” tider och färre beviljade fastighetslån), men räntehöjningar på lånen har ökat med stöd av skrönan om att inlåningskostnaden har ökat. Det finns ingen ökad kostnad för lån som skapats från tomma intet.
Vidare har ett utspel från Socialdemokraterna gjorts om att SBAB borde kunna användas för att få ned bolånekostnaden. Det är naturligtvis bara ett utspel och inte en del av en genomtänkt strategi.
Men med en folklig mobilisering borde SBAB kunna omvandlas till ett finansieringsinstitut utan avkastningskrav med en fast och låg ränta. 1 procent ränta täcker SBAB:s kostnader för löner, lokaler, med mera med stor marginal. Med en fast ränta på 1 procent på bostadslånen behövs ingen marknadsföring. Bankerna kommer med lite sikt förlora 70 procent av sin omsättning. Vanligt folks bostadskostnader kommer att sjunka rejält.
Med volymökning minskar också kostnaderna ytterligare. Inlåningen är mindre än hälften av utlåningen. Om man slutar med inlåning minskas kostnaderna och personal kan friställas för att ta hand om en ökad utlåning.
Men kanske främsta resultatet av detta är att få ”vanligt folk” att inse att mobilisering kan förändra livsvillkoren. Bankernas makt kommer naturligtvis att minska om upp till 70 procent av omsättningen försvinner. Och de kan bli lätt att köpa upp om staten bestämmer sig för att ta kontrollen över bankerna.
Idag kräver ägaren (staten) att erhålla en avkastning på bankens egna kapital. Något som ska räknas som en mänsklig rättighet borde inte ha ett avkastningskrav på sig.
Trots en låg ränta som 1 procent kommer SBAB att göra stora överskott. Vad skulle inte SBAB kunna göra med de vinster de kommer att göra? Finansiera egna bostadsprojekt som gör det möjligt för ungdomar att flytta hemifrån?