Alla känner till hur jordvärme fungerar. Jorden kyls ner, eventuellt fryser in, och den värme som frigörs tas upp av vätskan i de rör som man lagt ner i marken. Med hjälp av värmeväxlare kan då vätskan transformeras till vilken temperatur som önskas. På samma sätt kan värme frigöras med hjälp av en snökanon. 

Alla vet att det krävs enormt mycket energi för att tina is. Lika mycket energi frigörs när man fryser vattnet till is. Ju större jordyta man fryser in, respektive snö som kanonerna bildar, desto mer energi får man. Det här nyttjas redan vid jordvärme i liten skala. Även i Skellefteå Kraft arena används detta när man tar reda på värmen och skottar ut snön som ligger i stora högar utanför ishallen.

Min fråga kommer igen: Varför används inte det här i större skala? En poäng med det hela är att metoderna kan arrangeras med och tillsammans med vintersport. Gräv ner slang vid varje plats där man vill ha isyta. Ju fler isytor desto mer energi. Det kan vara skolor, idrottsföreningar eller friluftsliv. Snökanonen kan generera snö i mer eller mindre obegränsad mängd, vilket skulle innebära att betydligt längre total spårlängd än i dag skulle kunna arrangeras. 

En tanke skulle vara att sätta in en kanon i närheten av ett större vattendrag, då man skulle få minimal risk för lagring av snö. Snön skulle skickas direkt i vattnet. Jag inser dock att det kan innebära miljöproblem med sänkning av vattentemperaturen. Jordvärmen och därmed isytorna måste ligga i närheten av bebyggelse där energibehovet är stort.

Detta är inget nytänkande – för att bli godkänd i fysik, årskurs 8, är det här en självklarhet.

Mer snö åt folket

Svar direkt

Skellefteå Krafts ambition är att omvandla energi på det mest effektiva och miljövänliga sätt som är möjligt utifrån fysikens lagar och marknadsmässiga möjligheter. Skellefteå Kraft har hög kompetens inom detta bland våra medarbetare och jobbar med dessa frågor varje dag. Vår fantastiska älv och dess vatten bidrar på flera sätt till vårt energisystem med vattenkraft, fjärrkyla och kylvatten till industrin.

Att det åtgår mycket energi för att tina is är en av vattnets många fantastiska egenskaper. Den kräver mycket energi i både omvandlingen från is till vatten och från vatten till ånga. Denna energi frigörs då omvandlingen går åt andra hållet, vilket vi nyttjar i till exempel kraftvärmeverket där vi omvandlar vatten till ånga och sedan tillbaka till vatten igen och kan producera el och fjärrvärme i den processen. 

Kraftvärmeverket drivs med bioenergi, som finns i restprodukterna från regionens sågverksindustri, och omvandlar det till el och fjärrvärme med hjälp av vatten. Att nyttja den lågvärdiga värmen som finns ytligt i jorden och i borrhål kräver el i form av värmepump, vilket belastar elnätet och energisystemet. Det är därmed inte optimalt till fjärrvärmeproduktion.

Vi ser dock både möjlighet och behov att nyttja snö och is i framtiden för att lagra kyla – kyla som kan användas i industriprocesser istället för kylmaskiner med hög elförbrukning. Det återstår att se om det går anpassa till friluftsliv och sportaktiviteter.

Ulf Hedqvist, affärsenhetschef värme, Skellefteå Kraft