Kommunen – vem jobbar fritidsförvaltningen för?

Som förälder till ett hockeybarn i Skelleftehamn-Ursviken har jag detta år lidit med barnen. Pandemin har påverkat alla, inte minst våra barn och ungdomar.

Skribenten ifrågasätter kommunens prioriteringar gällande isytor.

Skribenten ifrågasätter kommunens prioriteringar gällande isytor.

Foto: Carina Johansen

Insändare2021-04-04 17:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hemskola, stängda omklädningsrum och sporthallar – samt inställda träningar på grund av coronasmitta i eller runt laget. Vi har haft en vinter med i princip inga matcher och starka restriktioner i hur man kunnat bedriva träningar off-ice. Vi i Skellefteå kommun har varit speciellt drabbade med lokala restriktioner som varit hårdare än i övriga landet. När resten av Sverige hade lättnader för enstaka matcher så hade vi i Västerbotten inte det på grund av den höga smittspridningen.

Statistik från Riksidrottsförbundet gör gällande att Västerbotten är den region i Sverige där idrottsaktiviteterna för barn och unga minskat mest i hela landet. Skulle man titta på Skellefteå specifikt är vi troligen i regiontoppen. Många av restriktionerna har införts med mycket kort varsel, vilket skapat en otrygghet för våra barn. Men vi måste alla göra vad som krävs för att besegra denna hemska sjukdom och det är ingens fel att det är som det är. Håll i och håll ut!

I det läget hade man önskat att Skellefteå kommun gjort det där lilla extra så att våra barn och ungdomar, så långt som möjligt, ändå hade kunnat utöva de aktiviteter som de älskar. Istället har de gjort lite om ens något extra. Isaggregatet i Bureå stängdes ner direkt när de som är födda 2005 och senare fick komma in i hallarna. Att de äldre ungdomarna kom i kläm tog man inte hänsyn till. 

Sista veckan Kopparhallen hade öppet för säsongen meddelade man på onsdagen att hallen skulle stänga på fredag, trots att det var träningar planerade till och med söndag. I det fallet var det ett missförstånd mellan förvaltningarna. Sådant händer, men varför väljer man då det alternativ som gör att ungefär 150 barn och ungdomar mister möjligheten till träning med kort varsel? I dessa tider när allt är oförutsägbart och många barn och ungdomar upplever stress och otrygghet måste vi i vuxenvärlden göra allt vi kan för att underlätta och mildra. 

Blir det fel så borde man göra det som skadar barnen minst. Väger man 150 aktivitetstillfällen mot 16 timmars arbete så borde valet vara självklart. Fritidsförvaltningen väljer dock att stänga istället. Känslan av vi mot dem infinner sig onekligen. Vem jobbar fritidsförvaltningen för?

Ursvikenförälder

Svar direkt

Kultur- och fritidsförvaltningen jobbar tillsammans med bland annat föreningslivet för att tillsammans skapa förutsättningar för berikande och hälsofrämjande livsmiljöer i hela kommunen. När regeringen den 18 december beslöt att kommunerna skulle stänga ”all icke nödvändig verksamhet” för allmänheten, togs beslut på förvaltningen att starta isaggregatet i Bureå samt att öppna Torsplan och Sjungande dalen för bokade föreningsträningar. 

Den möjligheten fanns kvar även sedan ishallarna öppnades den 24 januari för ungdomar födda 2005 och senare. Under senhösten och början av vintern hjälper isaggregatet till att skapa en användbar isyta, men när sol och värme slår till på våren räcker effekten inte till. Därför förlängdes istället säsongen i ishallarna i Burträsk, Boliden och Kopparhallen till fredag vecka 12 och två hallar i Skellefteå Kraft Arena kommer att vara öppna åtminstone april ut. För att fotbollsträningen skulle kunna bedrivas under rådande förutsättningar har konstgräsplaner på Norrvalla, Sörvalla, Guldvallen och Bureå snöröjts och snart påbörjas konstgräsplanen i Ursviken. 

Med reservation att höstens siffror fortfarande är preliminära avseende det statliga aktivitetsstödet, så har åldersgrupperna 7-12 år och 13-16 år minskat med cirka nio procent nationellt och i Västerbotten är motsvarande siffra tolv procent. Skellefteå kommuns föreningar minskar cirka elva procent. För gruppen 17-20 år har deltagartillfällena minskat med 15 procent nationellt, i Västerbotten tolv procent och i Skellefteå nio procent. Med andra ord stämmer det inte att idrottsutövandet har minskat mest i Skellefteå jämfört med övriga riket.

Vissa idrotter och föreningar har drabbats mer och andra har ställt om och klarat sig bättre. Clemensnäs hockey tillhör dem som har ökat i deltagarantal med cirka 15 procent hösten 2020.

Hans Pettersson, avdelningschef, kultur- och fritidsförvaltningen, Skellefteå kommun