Kommunen växter – men byarna släcks ner

Gatubelysningen i Skellefteå kommuns byar dras som vanligt i långbänk. I februari slocknar tre av fem gatlysen i Fjälbyn. Vi gör naturligtvis felanmälan och många ringer kommunen under våren. På försommaren får vi besked om att man ska inventera gatlysena i byarna och då kommer vårt ärende upp.

Det tar lång tid för kommunen att fatta besluta angående gatubelysning i byarna, anser skribenten.

Det tar lång tid för kommunen att fatta besluta angående gatubelysning i byarna, anser skribenten.

Foto: Lars Eriksson

Insändare2020-10-09 19:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Plötsligt händer det, en tjänsteman från kommunen ringer och meddelar att det behövs ett politiskt beslut för att kunna åtgärda dessa tre mörka gatlysen. Dessutom får jag veta att elkablarna är farliga. Om man har fem gatlysen på rad och de tre i mitten har farliga ledningar, hur kan då de två yttersta vara ofarliga?

Det finns nog ingen annan stad i Sverige som har sådan tillväxt som Skellefteå kommun. Varenda kommungubbe i svenska städer skulle jubla om de fick bygga en jättestor batterifabrik. Skellefteå är ett ”Klondike”. Man bygger kulturhus, parkeringshus och rondeller. För att genomföra detta måste det ha fattats många politiska beslut.

Hur kan det komma sig att samma politiker i samma kommun inte klarar av att fatta ett beslut om byarnas gatlysen – och att tjänstemännen inte kan reparera tre gatlampor utan politiskt fattade beslut. 

Vi har väntat i nio månader, nu kräver vi svar:

När kommer beslutet om gatlysen i byarna?

Varför kan inte tjänstemännen på kommunen fatta att beslut att reparera tre gatlysen i en by där det är fasta bostäder och en närliggande ridskola?

Kristin Fredriksson, Fjälbyn 

Svar direkt

Samhällsbyggnadsnämnden har uppdraget att ta fram ett regelverk för belysningsstrukturen i byarna och detta är en prioriterad fråga som måste lösas, eftersom behovet av att nyanlägga belysningen i kommunen är stor.

En förväntad teknisk livslängd för en belysningsanläggning är runt 50 år och majoriteten av kommunens anläggningar är äldre än så. Elsäkerhetslagen har förändrats över åren och en del av våra elanläggningar är byggda på ett sätt som inte längre är tillåtet. Därför tvingas kommunen ibland släcka ner hela eller delar av anläggningar – när de visat sig vara elfarliga vid besiktning.

I Fjälbyns fall finns två belysningsanläggningar med egna belysningscentraler i byn. Den ena har sin sista lampa vid infarten till Fjälbyn 19 och löper mot nordväst och den besiktades utan anmärkning. Den andra, som har sin sista lampa cirka 50 meter sydöst om samma infart, var underdimensionerad. Därför var elektrikern tvungen att koppla ur gatlysena i båda ändarna av denna anläggning och byta ut huvudsäkringen till en mindre för att göra den elsäker.

Som sagt: Behovet av att få upp nya belysningsanläggningar över hela kommunen är stort. Men innan detta kan göras behöver kommunen få till ett fungerande regelverk för belysning i byarna som följer dagens rekommendationer och även håller på lång sikt.

Jag förstår att det är frustrerande att det tar sådan tid, men tyvärr är det inte bara att byta ut lamporna och tända upp dem igen. Kommunen måste följa elsäkerhetslagen och om en elektriker upptäcker en elfarlig anläggning måste hen göra den elsäker.

Ett förslag på nytt regelverk ska presenteras för politikerna i samhällsbyggnadsnämnden denna höst och när nämnden godkänt förslaget ska det vidare till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.

Peter Stensmar, tf ordförande samhällsbyggnadsnämnden, Skellefteå kommun