Eftersom kommunerna ansvarar för förskoleverksamhetens kvalitet är min fråga om det gjorts någon konsekvensanalys, i andra hänseenden än ekonomiska? Har barnens sjukfrånvaro jämförts mellan fleravdelningsförskolorna och små förskolor?
Trots att covid, magsjuka, RS-virus och andra virussjukdomar samtidigt härjar slås avdelningar samma, barnen blandas och personalen flyttar mellan avdelningarna. Detta görs knappast för barnens bästa och argument för pedagogiska vinster klingar ihåligt.
Förskolans åtgärd är att uppmana föräldrar som kan att ha även friska barn hemma (trots att föräldrarna betalar för omsorg och barnen har rätt till förskola) istället för att organisera verksamheten så att barn och personal har så få kontakter som möjligt.
Särskilt små barn är extra mottagliga för infektioner. Ökat antal barn och fler kontakter ger högre bakterie- och virushalt i luften och leder till ökad risk för infektioner. Väger kunskap om detta och om hur smittvägar bryts lättare än god ekonomi för rektorsområde och huvudman? Hur rimmar sammanslagningar av olika barngrupper med rekommendationer om att minska smittspridning?
Vi har speciella tider nu, men denna fråga kvarstår även under mera normala förhållanden. Jag uppmanar kommunen att undersöka och öppet redovisa om det finns skillnader i sjuklighet mellan olika barnomsorgsformer. Dessutom, det är våra barn det handlar om, för vems bästa är stordriften?
Karin
Svar direkt
I Skellefteå kommun finns idag mer än 90 förskolor, fler än hälften av dessa är förskolor som består av en avdelning. Vidare har vi två förskolor med tio avdelningar, sex har sex avdelningar och övriga förskolor har två till fyra avdelningar. Vi har också två förskolebussar.
Då en förskola ska byggas utgår kommunen från ett ramprogram. Vid byggandet har man barnets lärmiljö i fokus och arbetar med att samnyttja både lärmiljöer och material i förskolan. Det finns en vinst i att samla kompetens – personalen besitter mycket kunskap tillsammans och kan dela den på ett sätt som gynnar barnet.
Du har rätt att små barn ofta är sjuka. Det går inte helt undvika att infektioner sprids i småbarnsgrupper, men självklart vill vi begränsa smittspridning i så stor mängd det går. På förskolan vistas friska barn och frisk personal. Under pandemins tid har vi lärt oss, stora som små, hur viktigt det är med hygienrutiner och det finns också en rad andra åtgärder som tagits fram i förskolan. På ledningsnivå har vi haft daglig avstämning för att följa frånvaro av barn och personal i hela kommunens förskolor under pandemin. Vi ser inte att det skiljer sig mellan små och stora enheter, alla har drabbats.
Då pandemin ökat sjukfrånvaron bland både barn och personal, och dragkampen om arbetskraft varit stor, har vi arbetat med att samordna resurser och personal har arbetat där de bäst behövts. Ibland har vi också skickat vädjansbrev till vårdnadshavare då det varit som mest kritiskt och bett om hjälp, det har vi också fått. Vi riktar ett stort tack till vårdnadshavare för det. Detta har varit en förfrågan om att hålla barn hemma, inte ett tvång.
Nu hoppas vi att vi går mot en mer normaliserad vardag där vi får lägga fokus på det vi tycker är viktigast och roligt – barnens lärande och utveckling. Oavsett om man arbetar i en stor eller liten förskola har alla samma uppdrag – att arbeta utifrån förskolans läroplan.
Jenny Jonsson, vikarierande biträdande avdelningschef förskola, Skellefteå kommun