När det nu uppdagas vad kommunens inkompetens kostar oss skattebetalare, måste vi alla inse att smärtgränsen har passerats. I runda tal kostar fördyringen av Karlgårdsbron var och en av oss skattebetalare 10 000 kronor. Ska ansvariga politiker välja att temporärt höja kommunalskatten ett år med 3 procent, debitera ut en engångsavgift eller ska man försöka föra oss skattebetalare bakom ljuset genom att låna pengar eller göra ”omfördelningar” i budgeten? Kalla fakta är att fördyringen kostar oss 10 000 per skattebetalare.
Bortförklaringar till fiaskot haglar friskt. Sanningen stavas inkompetens från upphandling till projektgenomförande. Kommunens tjänstemän klarar ej av att ta fram ett bra förfrågningsunderlag. Vissa skyller på LOU (lagen om offentlig upphandling), som skulle vara ett borgerligt påfund, men som ju kommer från ett tvingande EU-direktiv. LOU är i grunden bra för att skydda oss från till exempel vänskapskorruption. Man kan ställa krav som sållar bort oseriösa leverantörer och minimerar risken för fördyringar. Underlaget för brobygget hade elementära brister som bland annat ledde till konflikten med entreprenören Kauno Tiltai. Utan insyn i projektledningen ställer jag mig frågande till om de som styrde projektet hade tillräcklig erfarenhet av ett sånt stort och komplext broprojekt. Och skyll nu inte på konsulter eller entreprenörer, ni tjänstemän har själva valt dessa. Och tjänstemännens arbetsgivare är vår socialdemokratiska kommunledning, där huvudansvaret ligger.
Tyvärr har vi sett denna brist på kompetens tidigare. Exempelvis ombyggnationen av ”Fabriken” som sedermera döptes om till ”Östra Navet” för att tvätta bort minnet av misslyckandet. Här beslutades om en budget på 270 miljoner, en budget som höjdes i omgångar till 400 miljoner. När pengarna var slut, uppstod en konflikt mellan kommunen och den lokala entreprenören om en formalitet, vilket gjorde att kontraktet bröts med förbrukad budget och utan att brandstationen var byggd. När bygget var någorlunda klart, slutade notan på 550 miljoner, en fördubbling från den ursprungliga ramen.
Nej, utan den ”räddande ängeln” Skellefteå Kraft, som varje år levererar in några hundra miljoner till kommunkassan, skulle kommunen varit bankrutt sen länge. Jag gläds åt att bidra till vård, skola och omsorg med mina skattemedel, men accepterar inte att mina pengar går upp i rök på grund av inkompetens och bristfällig politisk styrning. Glöm nu inte detta när vi nästa gång ska rösta i kommunalvalet.