Före industrialismen var det landbruket som stod för utslÀppen av koldioxid och som dÄ stabiliserade klimatet frÄn plogens införande till industrins övertagande av tÀtpositionen för koldioxidutslÀpp.
En nyligen publicerad rapport av Ekologiska Lantbrukarna, âLantbruket och Klimatet. Ett helhetsbegreppâ som finansierats av Jordbruksverket, pĂ„visar att det ekologiska landbruket har hĂ€lften sĂ„ stor pĂ„verkan pĂ„ utslĂ€ppen som det konventionella jordbruket. Uppgifterna nedan Ă€r tagna ur den rapporten.
Metan som har 30 gĂ„nger större pĂ„verkan pĂ„ vĂ€xthuseffekten Ă€n koldioxid, som i detta fall produceras av idisslare, har en halveringstid pĂ„ cirka tio Ă„r. Metanet oxideras i atmosfĂ€ren till koldioxid och vatten. Idisslarnas utslĂ€pp Ă€r i dag i samma skala som det som oxideras i atmosfĂ€ren â sĂ„ det ökar inte pĂ„ vĂ€xthuseffekten i dag.
Lustgas, som kommer frÄn överskott av kvÀve i marken, har en vÀxthuseffekt som Àr tio gÄnger större Àn metan och 300 gÄnger större Àn koldioxid. Den har en halveringstid pÄ cirka 100 Är. Det Àr UV-ljuset och lustgasens omvandling till nitrit i regnvatten som stÄr för nedbrytningen. Det ekologiska jordbruket fÄr sitt kvÀve frÄn baljvÀxter och det ger inget överskott.
I det svenska jordbruket Àr de tre utslÀppskÀllorna ungefÀr lika stora. NÀr man rÀknar med utslÀppen frÄn tillverkningen av konstgödsel blir skillnaden mellan de olika odlingsmetoderna den att den ekologiska har hÀlften sÄ mycket klimatpÄverkande utslÀpp. Koldioxidens nedbrytning Àr helt och hÄllet beroende fotosyntesen. En del av koldioxiden tas upp av haven och skapar en försurning. Man rÀknar med en halveringstid just nu pÄ 50 Är för koldioxid.
Under klimatkonferensen i Paris 2015 lade den franska jordbruksministern och hans departement fram ett förslag som kom att kallas âfyra promille-initiativetâ. Det kom att undertecknas av 35 lĂ€nder och cirka 500 aktörer, bland annat Sverige. Det franska jordbruksdepartementet hade rĂ€knat fram att om planetens bönder skulle öka humushalten i sina jordar med fyra promille per Ă„r skulle det kompensera för mĂ€nsklighetens koldioxidutslĂ€pp.
NaturvĂ„rdsverket har berĂ€knat att det nuvarande svenska jordbruket förlorar 140â400 kilo kol per hektar. Alla jordar som konstgödslas förlorar mull. Om vallodling ingĂ„r i odlingsföljden finns en positiv pĂ„verkan pĂ„ mullhalten och den ökar kolhalten med mellan 140 och 530 kilo kol per hektar, beroende pĂ„ odlingsförutsĂ€ttningar. Ett ekologiskt jordbruk med djurhĂ„llning Ă€r det enda som lagrar kol i marken i Sverige.
Det Àr lÄngt kvar till att Sverige kan redovisa en humushaltsökning pÄ fyra promille per Är. Grovt sett Àr skillnaden mellan det konventionella jordbruket och det ekologiska att det senare inte anvÀnder sig av konstgödsel. Den skillnaden Àr för liten för att vÀnda trenden.
Handla ekologiskt och nÀrproducerat!
Ă ke Paulsson, ĂstanbĂ€ck