Före industrialismen var det landbruket som stod för utsläppen av koldioxid och som då stabiliserade klimatet från plogens införande till industrins övertagande av tätpositionen för koldioxidutsläpp.
En nyligen publicerad rapport av Ekologiska Lantbrukarna, ”Lantbruket och Klimatet. Ett helhetsbegrepp” som finansierats av Jordbruksverket, påvisar att det ekologiska landbruket har hälften så stor påverkan på utsläppen som det konventionella jordbruket. Uppgifterna nedan är tagna ur den rapporten.
Metan som har 30 gånger större påverkan på växthuseffekten än koldioxid, som i detta fall produceras av idisslare, har en halveringstid på cirka tio år. Metanet oxideras i atmosfären till koldioxid och vatten. Idisslarnas utsläpp är i dag i samma skala som det som oxideras i atmosfären – så det ökar inte på växthuseffekten i dag.
Lustgas, som kommer från överskott av kväve i marken, har en växthuseffekt som är tio gånger större än metan och 300 gånger större än koldioxid. Den har en halveringstid på cirka 100 år. Det är UV-ljuset och lustgasens omvandling till nitrit i regnvatten som står för nedbrytningen. Det ekologiska jordbruket får sitt kväve från baljväxter och det ger inget överskott.
I det svenska jordbruket är de tre utsläppskällorna ungefär lika stora. När man räknar med utsläppen från tillverkningen av konstgödsel blir skillnaden mellan de olika odlingsmetoderna den att den ekologiska har hälften så mycket klimatpåverkande utsläpp. Koldioxidens nedbrytning är helt och hållet beroende fotosyntesen. En del av koldioxiden tas upp av haven och skapar en försurning. Man räknar med en halveringstid just nu på 50 år för koldioxid.
Under klimatkonferensen i Paris 2015 lade den franska jordbruksministern och hans departement fram ett förslag som kom att kallas ”fyra promille-initiativet”. Det kom att undertecknas av 35 länder och cirka 500 aktörer, bland annat Sverige. Det franska jordbruksdepartementet hade räknat fram att om planetens bönder skulle öka humushalten i sina jordar med fyra promille per år skulle det kompensera för mänsklighetens koldioxidutsläpp.
Naturvårdsverket har beräknat att det nuvarande svenska jordbruket förlorar 140–400 kilo kol per hektar. Alla jordar som konstgödslas förlorar mull. Om vallodling ingår i odlingsföljden finns en positiv påverkan på mullhalten och den ökar kolhalten med mellan 140 och 530 kilo kol per hektar, beroende på odlingsförutsättningar. Ett ekologiskt jordbruk med djurhållning är det enda som lagrar kol i marken i Sverige.
Det är långt kvar till att Sverige kan redovisa en humushaltsökning på fyra promille per år. Grovt sett är skillnaden mellan det konventionella jordbruket och det ekologiska att det senare inte använder sig av konstgödsel. Den skillnaden är för liten för att vända trenden.
Handla ekologiskt och närproducerat!
Åke Paulsson, Östanbäck