Jag mår illa – rasdiskriminering i mitt Sverige

Skribenten lyfter fram rasismen som sprider sig i Sverige.

Skribenten lyfter fram rasismen som sprider sig i Sverige.

Foto: Markus Schreiber

Insändare2020-09-02 06:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tyvärr träffar jag ibland personer som har svårt för utlandsfödda. Jag gör vad jag kan för att få dem inse hur oerhört beroende vi är av dem. Vi finner dem i alla yrken. De jobbar och sliter lika mycket oavsett var de är födda.

Men jag mår riktigt illa när jag lyssnar på sommarprataren Betlehem Isaak, Sveriges Radio den 6 juli. Händer detta i mitt Sverige? Representanter för det svenska rättsväsendet griper en kvinna som vinglar lite på för höga klackar. Vakten ropar att hon är full och strax har hon fyra poliser över sig. Två på var sida, en som håller ner hennes ansikte på den isiga marken och en greppar vaderna. Hon kastas in i polisbilen där hon så småningom befrias från handfängslet och får visa legitimation. Sedan kastas legitimationen i ansiktet på henne och hon sparkas ut ur bilen. 

Fem år senare, på väg till jobbet, stoppas hon av två poliser som begär legitimation. Varför, frågar hon. Svaret: ”Du är en neger!” Det är skamligt och oroväckande att poliser beter sig på detta sätt. Gör något och gör det nu!

Till oss alla: Tänk på att alla är lika mycket värda.

AnnSofi Löfstedt, Skellefteå