Det enda problemet jag ser med detta Àr att lÀrarlönen inte rÀttfÀrdigar fem Ärs högskolestudier. Enligt en studie av SCB frÄn 2023 tjÀnar en gymnasielÀrare i genomsnitt 41 000 i mÄnaden, om man kollar pÄ andra statligt anstÀllda akademiker sÄsom specialistlÀkare har dem en betydligt högre genomsnittslön pÄ 92 000 enligt SCB. Givetvis tar det nÄgra fler Är att bli legitimerad specialistlÀkare, men man fÄr ocksÄ lön som BT- och ST-lÀkare, vilket Àr högre Àn den genomsnittliga lÀrarlönen.
Det kÀnns mycket mer rimligt för mig och gemene man att lÀsa upp nÄgra kurser som behövs för att söka lÀkarutbildningen och studera nÄgot extra Är, endast pÄ grund av den enorma löneskillnaden.⯠Argumentet att lÀkarutbildningen har högre intagningsmerit kan visserligen anvÀndas, men för de som redan har tillrÀckligt höga betyg för att komma in dÀr Àr det irrelevant.
Jag tror inte det Àr en framgÄngsfaktor att lönerna ska skilja sÄ mycket dÄ jag tror att mÄnga som har lÀst eller lÀser naturvetenskap eller teknikvetenskap tÀnker liknande, och vi behöver fler lÀrare I Sverige. Enligt SCB Àr andelen behöriga gymnasielÀrare I Sverige 83 procent, nÀstan var femte gymnasielÀrare Àr inte behörig att lÀra ut. Hur skulle det se ut om var femte lÀkare saknade behörigheter för sitt yrke?
Jag anser att lÀrare Àr undervÀrderade och att lÀrarlönerna bör prioriteras nu istÀllet för senare. LÀraryrket Àr avgörande för samhÀllsutvecklingen, och om vi inte erkÀnner dess betydelse riskerar vi att snart stÄ utan personer som vill utbilda sig till lÀrare.
Andelen behöriga lÀrare sjunker, lÀrarlönerna stÄr i princip still med tanke pÄ inflationen och nationella skolresultat sjunker.
Agera nu innan det Àr försent.
Albin Simu