Att vårdpersonalen inom äldreomsorgen söker sig från vårdyrket är ju inte så konstigt när man hela tiden fattar viktiga beslut som berör oss utan att ens fråga vad vi tycker och vad vi vill.
Det är minskat så mycket på bemanningen vilket har lett till att vi personal tvingas arbeta så mycket helger att personalen flyr till andra yrken. Det har gått så långt att man tvingas stänga avdelningar för att det inte finns tillräckligt med personal. Och ändå gör man ingenting åt det. Varför?
Vi som arbetar som vårdpersonal i äldreomsorgen vet vad det beror på, höj grundbemanningen och minska våran helgtjänstgöring för att göra det attraktivt igen. Nu har våra beslutsfattare dessutom bestämt att vi ska ha 11 timmars dygnsvila enligt EU-regler och tanken är ju bra men då måste man ju även höja grundbemanningen för att vi ska få vettiga scheman med bra möjlighet till ett privatliv som leder till en bra arbetsmiljö. Bra återhämtning kan faktiskt se olika ut för oss. Hur kan någon som inte jobbar med oss bestämma vad som är bra återhämtning?
Ni som sitter och bestämmer över våra huvuden verkar inte ha förstått hur viktigt våra scheman är. Men nej då, som vanligt ska vi lösa det med befintlig personal. Jag tycker det är dags att ni beslutsfattare kommer ut till våra verksamheter och ser verkligheten och börjar lyssna på oss. Vad era beslut innebär för oss som arbetar på de scheman som vi tvingas gå på för att ni fattat beslut utan att se verkligheten.
Jag kan inte förstå att det fått gå så långt att personal som trivs att arbeta inom äldreomsorgen inte längre vill fortsätta. Är det någon av er beslutsfattare som har funderat vad det beror på? Vi vårdpersonal vet. Det sägs ju att privatliv och arbete ska gå hand i hand men stämmer då rakt inte. Vi är en stolt yrkesgrupp som vill att ni lyssnar på oss och förstår att smärtgränsen är nådd.