Inlåsningseffekter bland fria och ofria människor

Jag har i halva mitt liv hört politiker och opinionsbildare från högersidan prata om inlåsningseffekter. Ideologisk drivna tankesmedjor har fört en ständig kamp mot den lilla människans trygghet och någonstans på vägen så hoppade också socialdemokratin med på tåget.

Skribenten skriver om inlåsningseffekter och vem som är trygg och otrygg.

Skribenten skriver om inlåsningseffekter och vem som är trygg och otrygg.

Foto:

Insändare2022-11-22 18:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Trygga anställningar sägs skapa inlåsningseffekt, så lär också trygga bostäder, trygga skolor, trygga sociala skyddsnät göra. Nu har vi genom segregation och politisk taktik skapat små kluster av ideologipolitiska tvärtom-samhällen, områden där människor lever i ständig rädsla, där samhället tagit ett kliv tillbaka och hoppet om en bättre framtid helt lagts över på individen. Men det förväntade resultatet har uteblivit, otrygghet och fattigdom verkar inte hjälpa människor. Enligt högerns profetior så skulle hungriga vargar jaga bättre och den sociala rörligheten öka. Varför blev det inte så?

Plötsligt så känner sig alla otrygga, även de som lever trygga rika liv långt, långt bort från utanförskapen. Nu ska vi lösa konsekvenserna av det ideologiska feltänket med brutala våldsmedel. Polisen ska ges näst intill obegränsad makt, rättsväsendet ska reformeras och oskyldiga medborgare övervakas.

Jag är tämligen övertygad om var den verkliga inlåsningseffekten ligger. Drömmen om ett fritt rörligt kapital har inte levererat, den förmögenhetsförskjutning vi sett de senaste decennierna har berövat många ungdomar framtidstron och bara skapat motsättningar. Sverige sticker ut i all statistik, ojämlikhet går hand i hand med våld och rädsla men med ideologisk ögonbindel så vägrar man se sambandet.

Kapitalet ska alltid hållas om ryggen, politiken, polisen och samhällets alla institutioner är där för att trygga och stötta ägandet. Ve den som pratar om utjämnande skatter, rätten till en bostad och rimliga löner, rätt till ett värdigt liv.

Trygghetens inlåsningseffekt uppfattas aldrig som ett problem hos multimiljonärer, miljardärer eller hos deras arvtagare. Ingen kommer att anklagas för att vara lat när världskonjunkturen slumpartat ökar värdet på en välfylld börsportfölj eller om förmögenheter skapas när staten sänker skatter eller ändrar styrräntan.

Men inget kommer att förändras. Nuvarande regering har såklart fyllt kansliet med ideologiskt likasinnande, medelklassen har fortfarande för mycket att förlora för att protestera och de fattiga tystas lätt med hot om hemlöshet och indragna stödåtgärder.
Inlåsningseffekten är någonting som i mina ögon skapas av otrygghet, vart den än må skapas, och den kommer att stanna så länge som vi tillåter att frukten av vår gemensamma ansträngning alltid får falla uppåt.