Region Västerbottens lösning på vårdens problem tycks alltid vara fler personer till vården, aldrig att satsa på befintlig, erfaren och kompetent personal. Och hur lockar man fler folk? Jo, man höjer ingångslönen.
Nyligen fick vi information om att ny ingångslön för sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor i Skellefteå är 29 000 kronor (2021 låg den på 26 700 kronor). För ett par år sedan höjdes ingångslönen från 25 000 kronor till 26 000 kronor och jag åkte själv med på tåget upp. Då fördes samma diskussion, vad händer med dem som ligger under ingångslönen? Och dem som ligger precis i närheten med några års egenhet?
Region Västerbotten säger som alltid att det inte finns några extra pengar, att lönejusteringar ska hanteras vid lönerevisionen. Om det inte skjuts till extra pengar från politiken eller övrig pott ska dessa pengar tas från den lönepott som är avsatt till revisionen, vilket i praktiken innebär att alla anställda får betala priset för att justera de nya ingångslönerna. Detta eftersom mindre utrymme då finns till att höja övriga löner.
Men det kan inte vara okej att de som jobbat 1–5 år ska känna sig fullständigt förbisedda och som att deras erfarenhet och kompetens inte är värd ett enda öre. För hur ska man kunna känna något annat när någon helt ny utan arbetslivserfarenhet kommer och får precis samma lön som en som arbetat i fem år? Det kan inte heller vara okej att tio års erfarenhet endast ska vara värd 2 000 kronor över ingångslönen. Det är klart att högre ingångslöner generellt är något positivt och att lönerna måste upp för att hänga med marknaden. Men man kan inte bortse från att höjda ingångslöner också skapar enorm frustration och ilska när erfaren, kompetent personal nollvärderas och kommer i kläm. Att det kommer att ta åratal att justera ett redan snävt lönespann (skillnaden mellan lägsta och högsta lönen inom en yrkesgrupp) och att regionen verkar tycka att allt detta är okej, att det här är något alla anställda snällt får acceptera. När det i själva verket är regionen som för en rent ut sagt usel personal- och lönepolitik och återigen släcker branden mitt framför näsan istället för att tänka långsiktigt. Betänk också det faktum att lönerna inom regionen redan ligger bland de lägsta i landet.
Som jag ser det har Region Västerbotten inte råd att förlora en enda anställd, men de verkar inte ens reflektera över att deras personal-och lönepolitik nollvärderar erfaren och kompetent personal. Då borde de inte heller bli särskilt förvånade om motreaktionerna blir att just kompetent och erfaren personal väljer att se sig om efter andra arbetsgivare som värderar just det.
Frustrerad och irriterad anställd sedan 8 år