Gödsling och hyggesbränning har förstört skogen

Joel Wretling var en Jägmästare och doktor som introducerade kalhyggesbruk med hyggesbränningar i stor omfattning. Detta började inom Malå kommun med början på 1920 talet och spred sig bland skogsbolagen och blev i stort sett allmänt inom våra skogsområden ända fram till 1970 talet.

Skribenten menar att skogen är sårbar för stormar på grund av katastrofala missbedömningar inom skogsbruket.

Skribenten menar att skogen är sårbar för stormar på grund av katastrofala missbedömningar inom skogsbruket.

Foto: Victoria Essenholm

Insändare2024-07-20 04:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Detta kunde fortgå under så lång tid då han kunde påvisa en stark tillväxt bland plantorna efter studier av svedjebränningar företagna av bönder sedan 1750 talet. Han eftersträvade att maximera produktionen av skogsråvara vilket också lyckades och han kunde påvisa en tillväxtuppgång på 45% och med detta försämrades naturhänsynen radikalt.  

Det uppfattades som en lysande radikal ide men som så mycket annat fanns det avigsidor som kan studeras i nutid. Jag har sedan 1960 besökt och arbetat i dom flesta av de fjällnära skogarna från Jämtland upp till Treriksröset. Vad man såg tydligt var att endast i närheten av gårdar och nybyggen där det fanns spår av bränder, fanns även mängder av kullblåsta träd. 

För ett tiotal år sedan åkte jag omkring med en doktorand från Frankrike som studerade på Lantbruksuniversitetet i Umeå. Hennes avhandling skulle handla om dessa saker. Det vill säga skogens tillväxt baserad på Wretlings tidigare ideer. Min uppgift var att visa henne var dessa hyggen var belägna. Jag har själv deltagit med hyggesbränningar på 1950 talet. Jag hade under lång tid observerat att många träd i dessa plantager inte klarade stormar lika bra som den gamla skogen och orsaken föreföll vara den snabba tillväxten på den övergödda marken. Det var lätt att se dom kullblåsta träden och deras rotsystem som liknade en liten klump under trädet. Deras begränsade rotsystem gjorde att de inte kunde stå emot stormarna som nu börjat tillta i omfattning beroende på den tilltagande globala uppvärmningen. 

På 1980- och 90- talet intensifierades skogsgödslingen från luften. Tittar man nu på områden där orkanen Hans drog fram upptäcker man att rotsystemen i dom kullvräkta plantagen i mångt och mycket liknar rötterna på de ställen där de tidigare hyggesbränderna utfördes. 

På vissa ställen sparades dock enstaka gamla tallar i 300 års ålder och äldre.Det är rent uppseendeväckande att dessa gamla träd står kvar oberörda medan däremot alla ungtallar i plantagena runt om blåst omkull. Av dessa iakttagelser kan man lätt dra slutsatsen träden på de gödslade områdena inte behöver utveckla sina rotsystem då näringen så att säga kommer uppifrån.

LG