InsÀndare: Gödsling och hyggesbrÀnning har förstört skogen

Joel Wretling var en JÀgmÀstare och doktor som introducerade kalhyggesbruk med hyggesbrÀnningar i stor omfattning. Detta började inom MalÄ kommun med början pÄ 1920 talet och spred sig bland skogsbolagen och blev i stort sett allmÀnt inom vÄra skogsomrÄden Ànda fram till 1970 talet.

Skribenten menar att skogen Àr sÄrbar för stormar pÄ grund av katastrofala missbedömningar inom skogsbruket.

Skribenten menar att skogen Àr sÄrbar för stormar pÄ grund av katastrofala missbedömningar inom skogsbruket.

Foto: Victoria Essenholm

InsÀndare2024-07-20 04:30
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Detta kunde fortgĂ„ under sĂ„ lĂ„ng tid dĂ„ han kunde pĂ„visa en stark tillvĂ€xt bland plantorna efter studier av svedjebrĂ€nningar företagna av bönder sedan 1750 talet. Han efterstrĂ€vade att maximera produktionen av skogsrĂ„vara vilket ocksĂ„ lyckades och han kunde pĂ„visa en tillvĂ€xtuppgĂ„ng pĂ„ 45% och med detta försĂ€mrades naturhĂ€nsynen radikalt.  

Det uppfattades som en lysande radikal ide men som sĂ„ mycket annat fanns det avigsidor som kan studeras i nutid. Jag har sedan 1960 besökt och arbetat i dom flesta av de fjĂ€llnĂ€ra skogarna frĂ„n JĂ€mtland upp till Treriksröset. Vad man sĂ„g tydligt var att endast i nĂ€rheten av gĂ„rdar och nybyggen dĂ€r det fanns spĂ„r av brĂ€nder, fanns Ă€ven mĂ€ngder av kullblĂ„sta trĂ€d. 

För ett tiotal Ă„r sedan Ă„kte jag omkring med en doktorand frĂ„n Frankrike som studerade pĂ„ Lantbruksuniversitetet i UmeĂ„. Hennes avhandling skulle handla om dessa saker. Det vill sĂ€ga skogens tillvĂ€xt baserad pĂ„ Wretlings tidigare ideer. Min uppgift var att visa henne var dessa hyggen var belĂ€gna. Jag har sjĂ€lv deltagit med hyggesbrĂ€nningar pĂ„ 1950 talet. Jag hade under lĂ„ng tid observerat att mĂ„nga trĂ€d i dessa plantager inte klarade stormar lika bra som den gamla skogen och orsaken föreföll vara den snabba tillvĂ€xten pĂ„ den övergödda marken. Det var lĂ€tt att se dom kullblĂ„sta trĂ€den och deras rotsystem som liknade en liten klump under trĂ€det. Deras begrĂ€nsade rotsystem gjorde att de inte kunde stĂ„ emot stormarna som nu börjat tillta i omfattning beroende pĂ„ den tilltagande globala uppvĂ€rmningen. 

PĂ„ 1980- och 90- talet intensifierades skogsgödslingen frĂ„n luften. Tittar man nu pĂ„ omrĂ„den dĂ€r orkanen Hans drog fram upptĂ€cker man att rotsystemen i dom kullvrĂ€kta plantagen i mĂ„ngt och mycket liknar rötterna pĂ„ de stĂ€llen dĂ€r de tidigare hyggesbrĂ€nderna utfördes. 

PÄ vissa stÀllen sparades dock enstaka gamla tallar i 300 Ärs Älder och Àldre.Det Àr rent uppseendevÀckande att dessa gamla trÀd stÄr kvar oberörda medan dÀremot alla ungtallar i plantagena runt om blÄst omkull. Av dessa iakttagelser kan man lÀtt dra slutsatsen trÀden pÄ de gödslade omrÄdena inte behöver utveckla sina rotsystem dÄ nÀringen sÄ att sÀga kommer uppifrÄn.

LG

 
 
 
 
 
 
LĂ€s mer om
Skola och utbildning
Frankrike
JĂ€mtland
Treriksröset
MalÄ