Jag har haft insyn i vården på Buregården i över fem år tillbaka. Min Lennart och jag blev alltid väl bemötta – och de var uppmärksamma på alla förändringar hos Lennart – för sånt dom kunde underlätta för honom. Och jag kunde alltid nå en sjuksköterska om jag hade medicinska frågor.
Dom vårdtagare som ”irrar runt” i korridoren är i de flesta fall dementa – de har ett behov att röra på sej pga sin sjukdom. Och far illa av att stängas in.
Återväxten av ny personal inom vården verkar vara ett problem – stor del av vikarierna var utlandsfödda och oerfarna med dåligt språkbruk. En närmare kontakt med dem var svårt fast de ville väl. Jag kunde alltid nå ordinarie personal vid behov.
Buregårdens ordinarie personal har hög kompetens. Dom vårdar svårt sjuka människor till livets slutskede. Och jag känner en stor tacksamhet för deras goda omvårdnad om min Lennart.
Ingegerd Berglund