Brott och straff eller belöning? Vad kan man göra åt den skenande brottsligheten i Sverige de senaste åren? Vi hör att skjutningarna har ökat så kraftigt att det skjuts en människa om dagen numera.
Bedrägerier och våldsbrott, fiffel med datorer, stölder och lurendrejerier, särskilt mot äldre, skattesmitning, gängkriminalitet, med mera. Listan kan göras lång. Hur har det blivit så här? Varför? Har Sverige helt tappat moraluppfattning? Vad som är rätt och fel verkar ha förlorat sin betydelse i vårt land i den tid vi lever i nu.
Minns mycket väl hur det var för 50–60 år sedan, hur folk såg på kriminalitet då. Något exempel: Vi hade en klasskassa i min klass där vi sparade till någon kortare utflykt en gång per termin. Ur denna kassa hade en kille lyckats knycka några kronor. Det blev upptäckt och då kontaktades hans föräldrar för ett allvarligt samtal. Han fick nedsatt betyg i ordning och uppförande, han fick en anmärkning inför den framtida körkortsutbildningen och fick en notering i polisregistret dessutom. Hårt? Javisst, men det visar ändå på någon slags omtanke om pojken för att rädda honom från vidare kriminell utveckling.
Minns att i korridorerna på min skola hängde det tavlor med tio Guds bud på väggarna. Där det ju står bland annat: Du skall icke dräpa, Du skall icke stjäla, Du skall inte vittna falskt, med mera. Vi såg dessa tavlor och jag tror att det hade inverkan på oss barn som var till nytta för oss. Gav eftertanke som hjälpte till att upprätthålla en god moral.
Bör man inte redan i tidiga barndomen försöka ingjuta en god moral i våra barn? I skolan kanske man kan införa utbildning om vad som är rätt och fel i ämnet samlevnad. Att ge beröm åt den som gjort något bra för andra. Att prata ordentligt med den gjort fel för att hjälpa denne till bättring. Försöka intala varann om att vi alla är beroende av goda samarbeten med människor i vår omgivning för samhällets bästa
Ove Vikdahl