För att klara sig i dagens samhälle behövs ett ordförråd på cirka 50 000 ord. En 17-åring som läst klarar med råge denna marginal. En 17-åring som inte läst har ett ordförråd på 15– 17 000 ord. Att ha tillgång till ett bibliotek borde vara viktigt för att skapa fritt tänkande individer.
Bureskolan har sedan många år inget eget bibliotek i sina lokaler. Lösningen har varit att folkbiblioteket tillika är ett skolbibliotek. Gott så, kan man tycka om det inte vore för öppettiderna. Rent matematiskt har varje elev mindre än en minut per vecka att under sin skoltid besöka sitt skolbibliotek. Detta har resulterat i ett utskick från biblioteket om att varje klass som mest får boka besök var fjärde vecka, men även att komma så ofta är praktiskt mycket svårt att organisera utifrån den öppettider som gäller. Om detta verkar dock få bry sig.
Skollagen och bibliotekslagen säger att varje skola måste ha ett skolbibliotek, men inget om hur ofta man ska kunna gå dit. Skolverket skickar ut massor med tips om hur man kan komma till rätta med den sjunkande läsningen. Det mesta utgår från på besök på skolbibliotek och samarbete med skolbibliotekarie. Forskare skriver rapporter om hur viktig läsningen är för alla skolämnen. Den enda som verkar bry sig är Skolinspektionen. Man skickar larmrapporter om hur dåliga skolorna är på att stimulera till läsning.
I september skickade jag in ett Skellefteåförslag på detta tema till kommunen. Nu mal ju kommunens kvarnar långsamt, men ingen hör av sig och jag får ett intryck av ingen heller bryr sig.
Att elever tycker det är jobbigt att läsa är inte onaturligt eller ovanligt. Det har dessvärre blivit vanligare med elever som vägrar läsa och är stolta över att aldrig ha läst en bok. Skolan ska försöka kompensera för bristande läsning i hemmet. Men det känns som att vi lärare kämpar alltmer ensamma i en illitterat öken. Är det inte dags för en förändring? Ska vi börja med att ge eleverna möjlighet att besöka ett skolbibliotek en gång per vecka?