Framtiden för ungdomsvården efter SIS: Våld eller rehabilitering?

Nedläggningen av Statens institutionsstyrelse (SIS) har väckt många frågor om framtiden för ungdomsvården i Sverige.

"Det är dags att se över ungdomsvårdens struktur och strategi", enligt skribenten.

"Det är dags att se över ungdomsvårdens struktur och strategi", enligt skribenten.

Foto: Helena Landstedt/TT, Åsa Wallin

Insändare2024-06-25 04:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kritiken från JO, IVO och Socialstyrelsen angående våldsanvändning och outbildad personal är allvarlig och pekar på behovet av reformer. Med en historia av att hantera några av de mest utmanande fallen inom ungdomsvården, har SIS:s nedläggning lämnat ett vakuum som måste fyllas.

Statens institutionsstyrelse (SIS) är en svensk myndighet som inrättades 1993 när staten tog över ansvaret för institutioner som erbjuder tvångsvård av ungdomar med allvarliga psykosociala problem. SIS har hand om individuellt anpassad tvångsvård och behandling av både ungdomar och vuxna med missbruksproblem. Myndighetens uppdrag har varit att ge de vårdade bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk och kriminalitet.

Regeringens utmaning är nu att göra dessa jobb attraktiva nog att locka kvalificerad personal, särskilt när behovet av personal inom kriminalvården ökar och ungdomsfängelser blir en del av vår verklighet. Det krävs en strategi som inte bara fokuserar på löner och arbetsvillkor, utan också på utbildning och stöd för personalen.

Det är dags att se över ungdomsvårdens struktur och strategi för att säkerställa att vi kan erbjuda en säker och rehabiliterande miljö för våra unga. Regeringen måste agera nu för att bygga upp ett system som kan hantera framtidens utmaningar.

Våra ungdomar som kommit på glid är värda bättre och tryggare vård!

Lundestefan