Min hustru avled i mitten av februari, och det var den stora tragedin. Mitt i all sorg följde en rad praktiska åtagande/avslutningar. Begravning skulle arrangeras med hjälp av en begravningsbyrå, Skatteverket skulle kontaktas (en människa är död först skatteverket godkänt det), banken, försäkringsbolag, kommunen med mera.
En juristbyrå kontaktades för bouppteckningen. Avtal skrevs med en begravningsbyrå och en juristbyrå. Jag kanske inte var nog uppmärksam om avtalens innehåll. Så här i efterhand inser jag att under normala förhållanden skulle jag inte ha godkänt avtalen. Efter att bestridit fakturorna så minskade priset med några hundralappar.
Alltså; en vanlig människa dör, utan tillgångar och som bara varit anställd i hela sitt liv – inga konstiga affärer i ryggsäcken. Ska det verkligen få kosta cirka 31 000 kronor när det var kremering, minneslund (ingen kista ingen gravsten) och det billigast av alla alternativ? Dessutom var vi medlemmar i Svenska kyrkan, vilket betyder ingen kostnad dit.
Ett råd till personer som råkar ut för att en kär familjemedlem avlider: Ta hjälp av en god vän/person som inte är så känslomässigt engagerad. Jag ska erbjuda min hjälp till andra som är i sorg och behöver hjälp att "avveckla" en människa. Om man bara orkar kan man göra mycket själv med hjälp av vänner.
Frågande anhörig