Evig konsumtion eller evigt liv?

Skribenten funderar bland annat över konsumtion, etik och evigt liv.

Skribenten funderar bland annat över konsumtion, etik och evigt liv.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Insändare2023-09-30 05:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hur vet man om det finns ett liv efter detta, om det finns ett paradis på andra sidan döden? Är det värt att leva efter världsreligionernas strama levnadsregler, är det värt uppoffringen för att bli belönad i nästa liv, eller är det bara ett sätt att slösa bort det liv vi har här och nu?

Svenskar är ett sekulariserat folk, så sägs det. Men att vi skulle tro mindre än andra, det tror inte jag. Det man mäter i olika undersökningar verkar bara gälla en utövad gudstro i organiserad form, alltså hur vi synliggör vår tro utanför våra egna tankar, hur regelbundet och i vilken form detta sker.

Men det vi kan fundera över är vad vi tror på, och det är kanske här som gudstro med liv efter döden har tappat i konkurrenskraft.
Vi kan ju ta en titt på nutidens missionärer och de levnadsregler som förespråkas av dagens förebilder. Hur lever överklassen, våra folkvalda och de inofficiella makthavarna? Hur ska man leva livet enligt influensers, kändisar och miljardärer? Ser dom ut att följa religionens budskap om ödmjukhet, generositet, och tålamod, eller strävar dom efter Aristoteles ideal, att en människa ska vara rättrådig, klok och måttfull? Nej, tänkte väl det.

Jag ser att nihilismen har fått ett allt starkare fotfäste i den moderna världen, det som förut kallades för moral och etik har ersatts av en mycket enkel tanke, "Allt till mig, nu." De som har tid att vänta på dygdens belöning i nästa liv är få, överdådet ska digna på den här sidan av döden.

Jag förstår tanken. Vi lever ju bara nu, just precis nu och varken kunskap eller samvete ska sätta några gränser för de excesser som ett obegränsat överutnyttjande av jordens resurser har gett oss tillgång till. Att det skulle vara saligare att giva än att taga ligger inte i tiden och hotet från skärselden drunknar i den riktade reklamens berättelse. Konsumtion är vägen till evig lycka, så varför begränsa oss?

Men någonstans finns det kanske ett gudsbevis. Oavsett tro så börjar jordklotet att protestera, himmel, hav och land har fått nog. Människan skyller fortfarande på sin ofullkomlighet, så naturen får gå ensam i demonstrationståget. Men banderollen är glasklar: "Vad du inte vill att naturen ska göra dig, det ska du inte heller göra mot naturen."

 
 
 
 
 
 
Läs mer om