I dessa banknedläggningarnas tider och med drevet mot kontanterna i färskt minne får jag morgonen den 10 januari veta att det
finns ett förslag i Riksbankskretsar som går ut på att skapa en e-krona. Det smidigaste betalningsmedlet hittills säger förespråkarna.

Inte för att jag tycker om de stora affärsbankerna så hjärtligt men de har på något sätt meddelat att de tycker inte om idén och det
gör inte jag heller. En e-krona skulle delvis förstöra de stora bankernas affärsområden såsom betaltjänster och valutahandel.
Även ränteinkomsterna skulle nog sjunka på det sättet att en centralstyrning från Riksbanken skulle ju påverka utlåningsräntan till slut.

Jag emot en e-krona därför att detta med e-betalning utgör förstås ännu en utmaning för hackare. En e-krona istället för exempelvis bitcoin är orealistiskt därför att den valutan verkar på ett helt annat sätt. Från försäljare till betalande, i princip helt utan mellanhänder. Däremot får de serverägare som tillhandahåller bitcoin en oförsvarligt stor makt. 

Aftonbladet hade den 6 januari 2022 en intressant ledare som talade om att utvinningen av en bitcoin krävde enormt mycket energi. Utsläppen av koldioxid orsakade av ett års handel med de två största valutorna blir 120 miljoner ton. Detta motsvarande 100 miljoner flygresor mellan Sverige och Thailand.

Det strömmar ofta ut uppgifter i medierna om att kontanterna kommer att försvinna och det blir inte neutrala nyheter då längre. Vad som händer är påverkan. Människor tror att det är lika bra att vänja sig vid det kontantlösa samhället. Att föra ut det budskapet är inte ha föra ut en objektiv debatt. En e-krona kommer att få följder och en centralisering blir nästa steg. Euron, dollarn och så vidare. Ingen e-valuta tror jag heller minskar koldioxidutsläpp eller sparar energi.

Olov Wikström, Skellefteå